Modig, kanske? (28)

en det hände inte. Ännu kunde han behärska sig, men visst undrade han. Hur länge till? Hur länge till skulle han klara det? Det tog verkligen på. Han kunde ju se det. Han blev så stel på något sätt. Rösten så klanglös. Ansiktet så orörligt. "Jag skall säga dig, Hariberth", sade han, "att jag hade en viss blick för folk. Kanske märkte jag inte så mycket annat, men jag kunde ändå säga om de skulle göra svårigheter för mig eller inte..." Hans skratt var kort och hårt. "Och jag tog ju inte fel på dig heller. Ända från början har det bara varit besvär med dig..."

"Jaha. Det var väl inte så snällt sagt." Han förstod inte varför han retade honom. Ville han att han skulle förlora behärskningen...? "Men så förvånad blev jag ju inte. Det är ju inte precis första gången som du säger det..."

Nej, han förstod inte. Han skulle i alla fall inte ha kunnat förklara sig. Men han minns en tanke som han hade. Egentligen är han inte rasande... Jo, han var det också. Men bakom dendär stela vreden fanns något annat. Kanske förtvivlan. Om Berthold skulle sluta att behärska sig, kom det för honom. Då skulle han kanske gråta istället... Nej, han visste inte om han ville se det. Det skulle verkligen vara en underlig syn. Hans store stöddige morbror - på det sättet.

Ändå kunde han inte hålla mun. "Men jag förstår inte, Berthold. Kanske är jag besvärlig, men ändå förstår jag inte. Vad var det som oroade dig just dendär gången? Jag var ju bara tretton år...! På vilket sätt kunde jag ha gjort dig osäker...? Du försöker väl inte säga att jag var ovanlig på något sätt? Modig, kanske...?"

Det tog. Vare sig han ville det eller inte, så tog det. Det blev en spricka i dendär stela masken. Inte kom det några tårar, men ändå. Något rann ändå ur honom som han inte hade tänkt. "Jag ljuger inte", sade han, "om det är det du tror. Men kanske ville jag inte säga allt. Kanske hoppades jag att du inte skulle fråga mera - fast det var ju fånigt av mig. Jag borde ju känna dig vid dethär laget. Att du aldrig kan ge dig..."

Han lät så bitter. Säkert hade han inte tänkt säga det följande heller. "Om du bara hade kunnat tåla blod också, skulle du ha passat utmärkt som tortyrmästare i mitt gamla Bertholia..."

fortsättning följer... läs från början...

Andra bloggar om: behärskning, beröm, berömma, förställning, gråt, gråta, hålla masken, mod, modig, smicker, smickra, stel, stelhet, svag, svaghet, tröst, trösta, värdighet, öppen, öppenhet