tisdag 25 april 2006

Nalle Puh på rullskridskor

- eller rullskridskobeviset



Puh sade till sig själv:

Jag är en björn med en mycket liten hjärna och Christoffer Robin säger att idag är den ännu mindre än vanligt. Det är nog därför som jag inte kan skriva.

Men eftersom solen skiner och eftersom jag älskar att åka rullskridskor och eftersom jag inte behöver så mycket hjärna till det, vet jag ändå precis vad jag skall göra. Jag skall åka rullskridskor. Hela dagen.

Det är det som är meningen med denhär dagen.


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

7 kommentarer:

  1. Å en liten favorit... honom kramar vi. Och kanske får man en tillbaka.
    Kram eller honingspuss......

    Hans kompis Ior sitter i min soffa - lite dyster -men inte så mycket för vi har hittat igen svansen.

    Inkan mitt i natten:)

    SvaraRadera
  2. Fniss! Ett bra sätt att tillbringa dagen på:).

    Nalle Puh är en idol (för mig):)).

    Har tyvärr inte hunnit läsa din diskussion, usch, har så lite tid...Ska försöka!

    SvaraRadera
  3. Vem älskar inte Nalle Puh - eller Ior som ger oss möjlighet att vältra oss i vår dysterhet, när vi känner för det...!

    Äh, glöm diskussionen, Manon. Jag känner mig lite tveksam till den själv också. Som om jag borde ha hållit tyst...

    Ja, det var ett par, tre härliga timmar på rullskridskor, inte hela dagen. Men man får väl överdriva lite, för att det skall låta bra...?

    SvaraRadera
  4. Satan, jag blir helt avundsjuk, inte kan jag åka rullskridskor, jag behöver en ny bil och har ingen far. Kan man dölja avundsgrön med täckande ansiktskräm, eller ska man bikta sig, kanske gå i terapi, eller bara gå och lägga mig. Det bör jag nog, gå och lägga mig. Och jag känner redan att jag är glad att för att du kan åka rullskridskor och har en bättre bil och en pappa bara vid tanken på sömn.

    SvaraRadera
  5. Åå, Bless!!

    Jag är en nog fattigfan som blir lycklig åt en ny gammal bil av årgång 1987...!! Och mina rullskridskor börjar också bli utslitna, men efter bilköpet har jag inte råd med nya. Jag drar mig tom för att byta hjul, fast jag har svängt på dem hur många gånger som helst...

    Och min pappa - ja, han kan vara hur irriterande som helst, men jag förstår vad du menar. Han är ändå närvarande...

    Men som du märker. Du kan sova ganska lugnt.:) Kram och go'natt!

    Fast för mig är det morgon nu. Alldeles för tidigt...

    SvaraRadera
  6. Jag menar inte egentligen att vara missunnsam. Men jag blev avundsjuk, och var trött på att vara fin. Jag hade nog fått en överdos fin människa av bloggläsande, särskilt kommentarer.

    Faktiskt skulle jag gärna se att du (och alla andra) får alla tillgångar och möjligheter som behövs för ett behagligt liv. Efter var och ens tycke.

    SvaraRadera
  7. Jag tyckte det var en uppfriskande kommentar. Vem blir inte avundsjuk då och då...? Vem orkar med för mycket gulligheter...?

    SvaraRadera