fredag 16 februari 2007

Gummiband och annan lycka

Men inte var det det jag skulle säga. Jag skulle ju berätta om denhär kvällen, om ett ögonblick av denhär kvällen.

Jag sitter på en pub med min son, njuter av min vanliga arbetsveckan-är-slut-öl. Sonen sitter bredvid med sin long drink. Han försöker dricka i samma takt som jag. Långsamt, så han inte skall bli utan att göra.

Jag lutar mig tillbaka, avslappnad. - Jag är så lycklig, säger jag. Nu har jag jobbat färdigt. Nu får jag vara ledig - fem dagar! Jag är lycklig!

Sonen log. Han kunde höra på mig hur lycklig jag var.

- Livet är som ett gummiband, fortsatte jag inspirerat. - Man drar i det och så släpper man - och just i det ögonblicket är man lycklig.

Sonen log igen. - Sådär brukar jag också tänka.

Ja, jag var lycklig för det också, att han förstod mig. Kanske också en gummibandslycka? Vi har inte jämt haft det så bra tillsammans. Fast egentligen känns det som mera än så. Tänk att det kan vara så lätt och kravlöst mellan oss! En tjugoårig son och en morsa som snart blir femtio.

What a wonderful world med Louis Armstrong


Andra bloggar om: , , , ,

3 kommentarer:

  1. vad häftigt att du hittat ett sätt att få in musik i bloggen på - det måste jag lära mig!! Har alltid velat det...

    Det där konstiga mailet om chatt du fick - det var faktiskt ett misstag! Min dotter skickade nåt som sen råkade skickas vidare osv....strunta i det! Det är ingen fara, inget virus eller så - men oavsiktligt.
    Ja, jag har msn - har några få kontakter där och ansluter gärna dig!
    Vi kan väl skicka varandras msn-adresser?

    kram
    shamanen07

    SvaraRadera
  2. Det är underbart med vuxna söner och även döttar - säger jag som har två + en. DE är det bästa jag gjort i hela mitt liv:)

    Kram

    SvaraRadera
  3. Shamanen: Det är inte svårt alls att få in de mp3-filer som man har på datorn. Gå bara hit så ordnar det sig nog. Det var hos Ifi som jag hittade denhär adressen.

    Inkan: Ja, det måste ju vara en lycka att ha så många. En psykolog sade till mig att varje bra nära förhållande är ett ben att stå på. Ju flera, desto stadigare står man.

    SvaraRadera