lördag 2 augusti 2008
The Painted Veil (John Curran, 2006)
En mening från denhär filmen, en som jag inte vill glömma:
When love and duty is one, grace is within you
Men dethär skall inte bli någon recension, jag är verkligen trött idag. (Man måste väl vara trött för att kunna bli piggare?)
Vill bara säga att jag blev fascinerad av landskapet i filmen. De toppiga bergen, dimman, jag skulle ha velat sjunka in där någonstans.
Och mystifierad av titeln. The painted veil? Vad syftade den på? En symbol för det som hindrade makarna att nå fram till varandra....?
Mera om filmen på Wikipedia och IMDb.
Andra bloggar om: definition, enmeningsrecensioner, grace, the painted veil, nåd, filmer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"veil" kan ju betyda både slöja, dok,och att skyla något.
SvaraRaderaJag tror titeln är en ordlek och syftar på detta att ha en "snygg fasad" eller "måla upp en snygg fasad" dvs gömma det som inte tål att tittas på.
Hur många äktenskap har inte levts så -speciellt tidigare och inom vissa samhällsklasser.
Affischen är ju suverän.
Senare, när jag skulle kolla om länkarna fungerade, hittade jag dethär på IMDb:
SvaraRaderaThe title is a reference to the Shelley sonnet:
Lift not the painted veil which those who live Call Life: though unreal shapes be pictures there, And it but mimic all we would believe With colours idly spread, -- behind, lurk Fear And Hope, twin Destinies; who ever weave Their shadows, o'er the chasm, sightless and drear. I knew one who had lifted it -- he sought, For his lost heart was tender, things to love, But found them not, alas! nor was there aught The world contains, the which he would approve. Through the unheeding many he did move, A splendour among shadows, a bright blot Upon this gloomy scene, a Spirit that strove For truth, and like the Preacher found it not.
Den verkar säga att man inte skall titta för noga på det som vi kallar livet (inte lyfta på slöjan). För om vi gör det, kommer vi att bli besvikna, det som vi hoppas att upptäcka finns helt enkelt inte där.
Har jag tolkat dikten rätt? Jag är inte bra på denhär typen av engelska, men det är kanske du? Om min tolkning är någorlunda riktig, så blir hustrun i filmen ett slags livssymbol för mannen, för det var henne som han blev besviken på. Han tyckte inte att hon levde upp till hans standard...
Har du sett filmen?
Jag fick den här filmen tillsammans med en tidning jag köpte för ett tag sedan. En väldigt vacker film! Jag tyckte om den.
SvaraRaderaJag har för mig, har inte kollat, att titeln som den svenska översättaren skrev var "Den brokiga väven" (jag såg den textad). Det svenska namnet på DVD-omslaget, och även på bio, är "Kärlekens slöja".
Ibland kanske kärleken döljs bakom något? En slöja eller en brokig vävnad. Nu blir jag nyfiken, tror jag ska se om filmen för att se om jag hittar något mer i filmen. Passar förresten bra idag när regnet slår ilsket på rutan och det är så skönt att sitta inomhus.
Jag har inte sett filmen. Så jag kan inte tolka titeln från filmens handling.
SvaraRaderaMen just detta att måla upp en bild, skapa en sorts drömbild-en tavla av hur något/någon är, det är väl det klassiska beteendet som resulterar i besvikelse. När det gäller relationer.
Den engelska prosan du hittat, verkar vara en romamntisk och poetisk förmaning om att inte titta för nära, bakom bilden etc - för då blir man bara besviken.
Men vad är bättre: ett liv i en lögn eller ett i ärlighet.
Qi: Den finska översättningen är: Den brokiga slöjan...! Helt klart är det inte bara jag som har undrat över titel. Det kan hända att regissören ville vara lite väl djup när han valde titeln, men annars är det en riktigt bra film, vacker och tänkvärd.
SvaraRaderaDetdär med grace gick rakt in i mig.
When love and duty is one
Grace is within you.
Tidigare i mitt liv har jag inte kunnat ge mig själv nåd. Det kändes som om det jag ville göra och det jag fick göra, enligt egna och andras värderingar, var helt olika saker. Allt som jag hade lust till var otillåtet...
Jag tycker du verkar tolka dikten bra. Litet håller jag med Inkan om att man inte ska leva i lögn, men tusan vet - kunde jag det skulle jag nog inte lyft på slöjan. Livet känns ju litet ihåligt ibland, minst sagt.
SvaraRaderaFörresten de som inte lyfter på slöjan vet kanske inte ens om att den finns där?
Inkan: Ja, det är en tolkning som verkar passa med innehållet. Fast filmen stannar inte vid besvikelsen, den låter makarna hitta varandra på ett nytt och ärligare sätt.
SvaraRaderaDet kan man fråga sig. Kanske är det bättre att tro lite mindre och inte behöva uppleva en besvikelse som känns som om himlen skulle ha ramlat ner över en...?
Hej Amber!
Jag såg din kommentar just när jag skulle skicka iväg svaret till Inkan...
Tack för tolkningshjälp! Det verkar nog som om vi alla skulle förstå Shelleys dikt ungefär på samma sätt.
För tydlighetens skull kan jag ju påpeka att jag inte alls försökte ge något levnadsråd (lev i lögn! :) utan bara försöka förstå vad Shelley ville ha fram och få det att passa ihop med filmen.
Men jag tänker precis som du.
Vem går nu medvetet in för att leva i en livslögn...? Fast... det tror jag nu inte heller att Inkan menade.
Så invecklat det kan bli! :)