lördag 13 mars 2010

Ny medborgaravgift: 200 euro för katastrofoffer

Jag måste fortsätta att formulera mig om medieavgiften, eller yle-avgiften som den också kallas (Yleisradio eller Rundradion är namnet på vårt allmänna radio- och tv-bolag). Anledningen är att jag tycker att debatten är konstig, den tar fasta på fel saker. Jag kan inte begripa att inte fler mänskor blir upprörda av vad som håller på att ske... (ja, Suvi Lindén tog tillbaka sitt förslag, men det är nog för tidigt att ropa hej ännu).

Enligt min mening är medieavgiften unik, den allra första i sitt slag. Men ingen verkar ha lagt märke till det och det beror antagligen på att det är fråga om televisionen. Kanske är det så att 95 procent av alla finländare anser att tv-innehav är så självklart att de inte vill bråka... och man har ju också utlovat en sänkning av den nuvarande avgiften, om vi frångår licenssystemet och börjar ta en årlig avgift på ca 200 euro av varje medborgare.

Men om vi skulle göra ett tankeexperiment. Vad annat än TV skulle vi vara villiga att betala en avgift på 200 euro i året för? Hur är det med cancer- eller aidsforskningen? Kanske skulle vi lagstifta om att varje medborgare skall betala 200 euro i året till stöd för det? Eller vad sägs om katastrofhjälp? Skall vi bestämma att varje finländare, oberoende av hans eller hennes inkomster, skall betala 200 euro i året för att hjälpa mänskor som har drabbats av svält eller jordbävningar?

Tror ni att det skulle gå igenom i riksdagen?

Inte jag!!! Den enda anledningen till att dethär förslaget kan gå igenom är att det gäller televisionen och att de allra flesta redan har en TV-apparat och att deras avgift skulle sjunka lite, om också den lilla minoritet av mänskor som inte har television skulle tvingas betala.

Men det är att tänka kortsiktigt. Om vi godkänner medieavgiften, då öppnar vi dörren för ett helt nytt slags tänkande. Att staten kan lägga på oss avgifter... för ingenting alls!! Jag minns hur det var med bilskatten, vilket ramaskri den väckte, det ekade i hela landet. Men den förutsatte i alla fall att medborgaren ägde en bil. Så inte medieavgiften. Den skall betalas oberoende av om man har television eller tycker det är viktigt att få gå in på Yles webbsidor.

Dethär är ett brytning med allt tidigare politiskt tänkande.

Vänstermänskor, ni borde skrika högt.... varför gör ni inte det? Dethär är inte progressiv beskattning, det är en avgift som drabbar de allra fattigaste, de som har valt att avstå från television.

Högermänskor, ni borde också ryta till. Dethär är en lag som begränsar er valfrihet. Staten sträcker ut en hand rakt mot er plånbok, nappar åt sig två hundraeurossedlar varje år och köper er den underhållning och de nyheter som Yle producerar. Tala om styrning!

Jag vill inte att vi skall börja ha denhär sortens avgifter, inte hur behjärtansvärt ändamålet än är. Inte ens för att avhjälpa världssvälten, och allra minst för att hålla vårt allmänna radio- och tv-bolag flytande.

Vet ni vad, jag börjar faktiskt tro att folk blir dumma av att titta på TV! Man tittar och tittar, och det är så spännande, och man märker inte ens att någon håller på att sno pengar av en!

Så tryck på off-knappen, för fanken - och kolla plånboken!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar