Kedjade

Får mig att tänka på förhållanden, nära förhållanden, mellan släktingar. Livskamrater. Barn och föräldrar. En del förhållanden, inte alla.

Fast egentligen tänker jag inte att kedjan är fast någonstans (som på bilden), utan att den går mellan båda parter, så att ingen kan röra sig utan att den andra också måste göra det. Det är så förargligt att de har glömt utsikten.

Antagligen har de just grälat och sitter och ruvar på sina oförrätter. Skärvorna av ett kärl igger fortfarande kvar.

Så är det också mellan Berthold och Hariberth. Ingen av dem kan gå någonstans utan den andre.

_________________

För musen över bilden för att få uppgifter om konstnären och verket.
Läs även andra bloggares åsikter om kedjor, förhållanden, berthold, hariberth