Bibbatanten Puh

Tack, alla, för era kommentarer. Jag skulle gärna vilja svara på dem. Jag tycker ju om att samtala och så personligt som möjligt, men jag kan inte, inte just nu. Dethär som händer på jobbet, det har tagit för mycket av mina krafter.

Egentligen tror jag det är över nu - ja, för min del eller åtminstone för ett tag framåt. Själva ärendet är inte över, men jag har slutat att tänka på det, slutat att oroa mig. Om jag tänker på det, så är det bara i förhållande till bloggen och till er, hur jag skall skriva om det. Vad jag kan säga om förra veckans möte. Men inom mig känner jag mig lugn, det finns inte mera att bearbeta, inte just nu.

Men jag är trött, som sagt. Jag brukar inte ha huvudvärk, men nu känns det som om jag skulle ha ett svart moln just ovanför huvudet. Ett åskmoln som det kommer blixtar ur så fort jag anstränger mig det minsta. Jag antar att jag har tänkt för mycket, de senaste dagarna - ja, med tanke på min lilla hjärna. Man är ju en björn med en mycket liten hjärna... Ja, just det! Nu kan jag se henne framför mig, bibbatanten Puh. Hon går där mellan hyllorna och tänker och tänker, men hela tiden fel. För hon kan ju bara tänka på en enda sak, honing. Det är det enda som hon bryr sig om...

Puh i arbetslivet. Det känns som en anomali eller vad det nu heter. En orimlighet. Men egentligen förstår jag inte varför... Gissa vad som ger mig en starkare känsla av verklighet? När jag läser om Puh och hans vänner, vad de har för sig - eller när jag får höra om ännu en vision eller strategi för framtidens arbetsliv...?

Dagens Puh: När man är en björn med en mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på. - A.A. Milne

Andra bloggar om: A.A. Milne, arbete, arbetsliv, huvudvärk, Nalle Puh, tänka