Jag har läst på Bloggbloggar.se att man egentlligen inte kan radera sina inlägg, när man bloggar. Inte helt. Kopior av inlägg sparas till exempel i Bloglines, Googles cache, archive.org och Kungliga bibliotekets Kulturarw3. Därför får man rådet att uppdatera istället, om man har skrivit något som man ångrar.Det är säkert ett gott råd i många fall. Här skulle jag i alla fall vilja göra en invändning. På Carul Mares bloggar gäller lite andra regler. Här är det mitt medvetande som kommer till uttryck och det ändrar sig från dag till dag. Jag är egentligen helt opålitlig...
Enkelt sagt: Vad jag tyckte igår, tycker jag kanske inte idag.
Högtidligt sagt: Carul Mare förbehåller sig rätten att ändra åsikt utan förvarning och med omedelbar verkan vid vilken tid på dygnet som helst.
Kul sagt: Jag vill ha copyright på allt, men jag tänker inte stå för något.
Dethär gäller således mina uppfattningar... i allmänhet. Vad enskilda mänskor ankommer så hoppas jag att det jag skriver inte skall kränka någon. Att det inte har gjort det förr och inte kommer att göra det i framtiden heller. Men man vet ju aldrig vad som kan komma över en...
Andra bloggar om: blogga, bloggande, bloggbloggar.se, copyright, inlägg, kränka, kränkande, radera, uppdatera, upphovsrätt, ångra, åsikter, ändra
ja det var ju ett manifets så gott som något!!
SvaraRaderaKul att du skriver lite igen - dur går det med det Andra skrivandet då?
Petra
Roligt att du hälsade på!
SvaraRaderaOm du tänker på tävlingen som jag nämnde, så blev det inget bidrag från mig. De andra hade haft ett halvår på sig att peta med sin essä (det var en sådan tävling) och jag hade bara ett par dagar. Visserligen hade jag några anteckningar från förut, men det hjälpte inte. Jag hann helt enkelt inte få det tillräckligt bra...
Det var om mitt förhållande till JRR Tolkien som jag försökte skriva. Jag skrev två uppsatser om honom, när jag studerade teologi för ett par, tre år sedan - i ämnet etik, faktiskt. Så jag har fortfarande honom och hans böcker ganska bra i minnet.
Men det tog på...! Jag klarar ju inte alls att stressa numera, blir väldigt 'low', om jag går över mina (retsamt!) snäva gränser. Så jag har helt enkelt inte orkat skriva så mycket.
Men jag följer med vad ni skriver, särskilt du och Manon - och låter era tankar mogna inom mig.
Dethär manifestet kom till för att Manon skrev att hon hade raderat ett inlägg... Jag bryter ju hela tiden mot dedär reglerna...!
Fniss.
SvaraRaderaJa, jag raderade och jag kan skriva under ditt manifest, bara jag hade kommit på det själv:).
Är hemskt ombytlig själv.
Synd att det inte blev något med tävlingen. Hur får man nys om sådana? Iofs tror jag inte att jag orkar skriva så mycket nu men jag har ju intresset. Var med i en antologi för inte så länge sedan och hoppas på mera. ´Men det skrivandet ligger verkligen nere just nu...
Manon:
SvaraRaderaInte gör det så mycket. Jag blev faktiskt lättad också, att slippa vara med...!
Nej, jag har inte reda på vad det finns för tävlingar. Denhär tävlingen var det min son som snubblade över och sedan skrev han sitt bidrag över en natt. Vips. Är alla unga män så säkra på sig själva...?!
Jag undrar om det inte skulle gå att googla upp dem, söka på skrivartävlingar, till exempel...
Men jag får se. Jag är inte säker på att dethär tävlandet är något för mig. Ända tills nu har jag väl tänkt att jag skulle försöka få min bok publicerad, men nu vet jag inte längre, om jag skall utsätta mitt stresskänsliga jag (läs: nervvrak) för den påfrestningen.
Jag gick hos en psykiater för några år sedan. Vi förstod väl inte varandra så bra, men en sak sade han som jag aldrig har glömt. Han funderade ett tag, innan han sade det. Jo, de som vill skriva en bok, kom han fram till. De brukar bara göra det...
Dedär orden har hjälpt mig mycket. Förmodligen har jag själv lagt in mycket i dem som inte fanns där från början. Pengar behöver man förstås och visst är det härligt, om någon tycker att man skriver bra, men i första hand skriver man för sig själv. För att man har något inom sig som man behöver ge uttryck för.
Jag tyckte det var en lättnad att börja förstå detdär. Ja, eftersom jag inte tål så mycket spänning. Det gav mig en slags frihetskänsla, ett mycket njutbart oberoende.