Jesus (skakar på huvudet): Egentligen inte. Min mamma och mina syskon - det är de som tror på mig. De som förstår mig. Men Maria... (han tvekar, men för en gångs skull verkar han vilja berätta)
Psykiatern (uppmuntrande): Ja?
Jesus: Jag tror att hon förstod mig. Ja, åtminstone ibland.
Vinden är ljum och varm. Framför honom en blomsteräng. Den doftar och lyser av färger.
Bakom honom en arg mansröst. Josef. Var är din latmask till son? Han förstår att Maria också är där, men hon svarar inte. Det känns bra.
Men Josef vet själv. Han närmar sig med stora tunga steg. Det är lika bra att ge sig till känna.
Du skulle ju komma och hjälpa mig! säger Josef anklagande.
Men han vill inte. Varför måste jag arbeta? klagar han. Se på blommorna. De arbetar ju inte och ändå är de så vackra.
Blommor! fnyser Josef. Det blir aldrig någon karl av dig.
Men Maria håller inte med honom. Han kanske blir poet, säger hon drömmande.
Josef ger henne en ursinnig blick. Ni är fjolliga båda två...!
Matt 12:49: Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: ”Det här är min mor och mina bröder.
Luk 12:27: Tänk på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.
Andra bloggar om: arbeta, arbete, Jesus, Josef, kristendom, Maria, Psykiatern, psykiatri, religion
Härligt att du är på blogg igen - skriver...du har en alldeles egen stil...två spår som jag kan urskilja, parallellt...Otroligt vackra bilder infogade också...det ger hela bloggen en sorts...sakral inramning liksom....vackert!
SvaraRaderaPetra
Javisst ja...glömde...jo, precis, det var musikterapi jag utbildade mig till samt jobbade med, helt rätt....Ämnet/metoden i sig är det minsann inget större felpå...väldigt intressant bara man kan jobba mer utomlands där det är mycket större..här i Sverige är det så fruktansvärt litet och instängt att det aldrig kan bli mer än vad det varit från början...det utvecklas inte....en kedja kan ju som bekant aldrig bli starkare än sin svagaste länk...
SvaraRaderaPetra
Tack!! Det är så roligt när någon (du!) säger något som ligger så nära det som jag (förmodligen!) vill ha sagt.
SvaraRaderaFast jag undrar lite vilka två spår som du tänker på...?
Om det sakrala. Ja, det är nog också det rätta ordet. Det sakrala har i alla fall en stark dragning på mig nuförtiden - inom musiken, inom konsten. Sakral musik har en stillande verkan och det tycker jag om. Jag vill ha det lugnt omkring mig.
Jag kommer nog att blogga ganska långsamt nu. När jag skrev som mest, var jag hemma hela dagarna, tjänstledig eller sjukskriven. Nu är jag tillbaka på jobbet... Är du fortfarande sjukskriven? Ibland skriver du så fort, så fort. Du har säkert en stor arbetskapacitet...
Och är det inte det heliga som drar mig, så är det erotiken. Men jag vet faktiskt inte var det ena börjar och det andra slutar...
SvaraRaderaHa ha - förlåt mitt råa hjärtliga skratt här...men du angav precis sina två spår som du frågade efter...
SvaraRaderaman vet alltid själv innerst inne allting, eller hur?
kram
P
Älskar råa hjärtliga skratt! Det är något av det skönaste som finns.
SvaraRaderaHar också en känsla av att vi vet allt, innerst inne. Varenda en av oss. Men ibland är vägen lång ditin...
Kram!