söndag 21 januari 2007

Ord

Vi var så lika
Ingen kunde skilja
våra hjärtan från varandra

Men jag kunde inte hålla tyst
Jag kan höra ditt hjärta klappa
sade jag till dig

Du såg på mig
med oförstående ögon
Vad menade jag egentligen?

Ingen av oss visste säkert


Andra bloggar om: , , , ,

2 kommentarer:

  1. Hrm. Jag blev nog allt lite provocerad och vände på steken, som tankesprång:

    Vi var så lika
    Ingen kunde skilja
    våra hjärtan från varandra

    Men du kunde inte lyssna
    Jag kan höra ditt hjärta klappa
    sade jag till dig

    Du såg på mig
    med oförstående ögon
    Vad menade jag egentligen?

    Vi visste båda säkert

    Jag ville prova lite omkastning av ansvar eller vad man kan kalla det.

    SvaraRadera
  2. Ja, hur blir det då...?

    Av någon anledning ser jag framför mig en man och en kvinna. Kvinnan försöker få mannen att förstå, men mannen(!) vill dra sig undan, slippa...

    Vet förstås inte hur det stämmer med din bild, den bild som fick dig att vända på orden.

    SvaraRadera