tisdag 30 januari 2007

Karol - the man who became pope (2005)

Vad skall jag skriva om denhär filmen? I tre timmar satt jag och tänkte att jag skulle ta en öl, men det blev aldrig av. Jag var för spänd - och efteråt kände jag mig helt slut. Om det var Karol Wojtyla, senare påven Johannes Paulus II, som jag fick lära känna, det vet jag inte. Det tror jag knappast. Denhär mannen var liksom alldeles för mycket. Men spännande var den, denna skildring av kampen mellan det goda och det onda, inte i något fantasiland utan ett historiskt Polen. Först är det nazisterna och sedan kommunisterna som härjar, men ni förstår ju att det inte är någon politisk film. Det är inte polacker på ena sidan och förtryckare på den andra utan skiljelinjen mellan gott och ont går genom varje mänskohjärta.

Två meningar vill jag lyfta fram. Den ena är kanske ett slags ordspråk? I alla fall har jag hört det förut. Evil devours itself. Jag har hört det förr, men varje gång klickar det till inom mig. Ja, så är det. Bara med kärlek kan man verkligen vinna. Om man inte längre kan älska, då hjälper det inte att besegra sina fiender. Man har ändå inte vunnit något. Det onda dyker snart upp igen, i en ny förklädnad.

Den andra meningen är som en kommentar till mig. Personligen! Jag som just har skrivit en lång rad inlägg om min tomhetskänsla. Man is in the middle between God and nothingness, and he must choose. Hmmm.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

2 kommentarer:

  1. Så är det. Man kan inte leva utan kärlek i sitt hjärta...Den är starkare än ondskan, är jag övertygad om.

    Måste se filmen! Borde vara intressant även om jag inte riktigt håller med denna påve och hans idéer om äktenskap och barn od...

    SvaraRadera
  2. Ja, jag är trött på alla klagosånger över mänskan. Att hon skulle vara så ond. Att vi har överlevt som släkte pekar precis på motsatsen. Kärleken har segrat - varje gång!

    Jag tänker mig att kriget var den tid som formade denhär mannen. En dramatisk tid. En tid för stora val. En tid då det inte gick att vara likgiltig. Sedan, när den stora utmaningen var över, hade han kanske inte så mycket krafter kvar. Kanske orkade han inte med fredstidens nya utmaningar...

    Det må var hur det vill med det, men filmen är sevärd!

    SvaraRadera