tisdag 25 maj 2010

Skären... hur det skall uttalas... lite ordpoesi

Om ni hör någon säga 'jag är i skären', då är ett det nog en finlandssvensk som ni har träffat på. Ordet är säkerligen, utan att jag behöver kolla, en förkortning av skärgården.

Men också om ni vet dethär, kan det hända att ni inte skulle känna igen ordet, för uttalets skull. Det är nämligen så att skären skall uttalas på ett alldeles särskilt sätt, med en nästan våldsam betoning på den första stavelsen, schä-.

Ändå blev det kanske inte så klart? Men... föreställ er hur blåsigt det kan vara i skärgården, alldeles nere vid stranden, där det inte växer några träd eller ens några buskar. Känn hur vinden viner, hur frisk den är. Dra in den friska luften i näsan, känn fukten (som jag blir sjuk av, men det hör inte hit!), och salthalten. Hör hur vågorna skalpar mot strandstenarna, se det vita skummet... För det är just så som skären skall uttalas, på ren finlandssvenska. Vi är ju skäribor (samma energiska schä-!)...

Onomatopoetisk, heter det ju! Jag tycker nog att skären är ett sådant där ono... ord.

Finns det förresten någon förkortning för skärgården på ren svenska...?

8 kommentarer:

  1. Intressant kunskap om "skären" - just i finlandssvenskan finns en hel del speciella sätt att använda ord på. Ett vackert språk som är som musik i mina öron.

    Å,jag saknar och saknar och längtar... alla dessa år som jag vistats ute i skärgårde
    Den enda förkortning jag känner till är "skärgår'n".

    Men jag minns en äldre dame som alltid sa att hon skulle ta båten ut till "öarna". Alltså obestämd form som om hon landade på ö efter ö... även om jag förstår att hon menade en speciell plats på någon av alla dessa öar, skär och kobbar som är 'skärgården'.

    SvaraRadera
  2. Intressant med onomatopoetiska ord! Kråka är ett sånt ord i svenskan . Som heter som det ungefär låter.Finskan har ett namn som heter precis som det låter.Nämligen "Kukko" som tuppen heter i finskan.

    Ibland är det svårt att komma på ord och namn.Tänk om man då skulle döpa dem efter hur de låter.Barn gör ofta så.

    Ibland undrar jag hur de olika språken uppstod.Och varför?!

    Kråkan har ju samma ljud var helst man befinner sig på jorden.Men ändå heter den olika på olika språk.

    Om man hade ett onomatopoetisk språk så skulle vi ha ett enda språk på jorden som alla skulle förstå. Från barn till vuxna över hela världen.

    Skulle det inte bli roligare också med ett jollrande folk som pratar som det låter...kraa..kråka..kukko..skääri.. o.s.v

    Men kanske föga poetiskt och intelligent..eller hur?!!

    Hoppas du förstår detta "rappakalja" !

    starwayforewer

    SvaraRadera
  3. 'Korp'är också onomatopoetiskt. Exakt det, är det som korparna "säger", när de svävar fram genom luften... :)

    SvaraRadera
  4. Inkan: Tack (å alla finlandssvenskars vägnar)! :) För mig är finlandssvenskan förstås hemma... och allra mest om jag råkar vara utomlands och får höra någon tala på det för mig allra mest bekanta språket.

    Fast i Stockholm är du ju nästan i 'skären'! Vilken skärgård är det som du brukade vistas i... kanske menar du något ställe på svenska västkusten? Men dit brukar du ju ändå resa på somrarna?

    SvaraRadera
  5. Starwayforewer: Intressanta funderingar! :) Det verkar ju som om vi skulle höra lite olika, beroende på var vi bor i världen. Jag tror jag har läst någonstans att spädbarn kan uppfatta alla möjliga ljud, har förutsättningar för varje språk, men mycket snart tränger det egna språket, med sina specifika ljud, bort de andra möjligheterna.

    Haha, ja... det var ju en tanke! En roligare och mera naturnära värld... med en massa gutturala läten!

    SvaraRadera
  6. Visionary: Jag tror inte jag kan korparnas läten... men nu skall jag börja lyssna efter! :)

    SvaraRadera
  7. carulmare - under många många år var min sommarplats på min systers Kolskär - norr om Grisslehamn. Hon sålde stället för några år sedan och köpte hus i Spanien.

    Och innan dess under min tid som gift kvinna hade vi hus i närheten av Öregrund.

    Grebbestad är HAVET -det stora.

    SvaraRadera
  8. Inkan: Förstår att du saknar dina gamla ställen!

    Västkusten är säkert ganska annorlunda, en annan känsla. I Finland har vi ju bara innanhav, så vi talar om havet så fort vi ser öppet vatten, inga holmar eller öar. Men den andra stranden är ju ändå inte så långt borta.

    SvaraRadera