Stairway to Heaven

Ni minns väl sången? Kom att tänka på den, när jag såg denhär pelaren.

De finns ju lite överallt numera... ja, jag antar att ni har dem i Sverige också? Ett slags västerlandets fyrkantiga minareter, det var min andra association. De visar var det finns en stor service station, ett vägtempel för moderna pilgrimer. Här kan man köpa bensin, mat, äta på restaurang - och numera också använda internet. Jag fick en lapp med inloggningsuppgifter och kunde surfa trådlöst i åtminstone en timmes tid.

När timmen hade gått, märkte jag förvånad att de vanliga gästerna hade försvunnit och ersatts av tonåringar. Vägtemplet hade förvandlats och blivit en ungdomsgård!

När jag kom ut, kunde jag se det på parkeringsplatsen också. Där fanns massor av tvåhjulingar, motorcyklar och mopeder. Dessutom två traktorer! På landet kan man ta traktorn, när man skall ut och träffa sina kompisar!

Hört på radio

-Lyssnar du på schlagerfestivalen?
-Men självklart!
-Nå, vilken låt tycker du är sämst, näst efter Finlands?
-Polens! Den är verkligen en schlager under bältet.

Stängde av radion, men tyckte nog att jag kände igen de båda rösterna. Var det inte Stefan och Staffan i programmet Fritt Fram?

Skall väl också nämna att jag varken har hört Finlands eller Polens bidrag.

Skären... hur det skall uttalas... lite ordpoesi

Om ni hör någon säga 'jag är i skären', då är ett det nog en finlandssvensk som ni har träffat på. Ordet är säkerligen, utan att jag behöver kolla, en förkortning av skärgården.

Men också om ni vet dethär, kan det hända att ni inte skulle känna igen ordet, för uttalets skull. Det är nämligen så att skären skall uttalas på ett alldeles särskilt sätt, med en nästan våldsam betoning på den första stavelsen, schä-.

Ändå blev det kanske inte så klart? Men... föreställ er hur blåsigt det kan vara i skärgården, alldeles nere vid stranden, där det inte växer några träd eller ens några buskar. Känn hur vinden viner, hur frisk den är. Dra in den friska luften i näsan, känn fukten (som jag blir sjuk av, men det hör inte hit!), och salthalten. Hör hur vågorna skalpar mot strandstenarna, se det vita skummet... För det är just så som skären skall uttalas, på ren finlandssvenska. Vi är ju skäribor (samma energiska schä-!)...

Onomatopoetisk, heter det ju! Jag tycker nog att skären är ett sådant där ono... ord.

Finns det förresten någon förkortning för skärgården på ren svenska...?

Carulmares hälsodryck

Nåja, nu har jag ändå fått frukost. Kaffe och en skiva rostbröd, med massor av skinka och ost. Nuförtiden är det kolhydraterna som jag tänker på, inte fettet... för att jag väldigt gärna vill fortsätta att vara smal.

Efter det lagade jag till min nya hälsodryck, som jag kom på här på sommarstugan. Halva koppen hett vatten, halva mjölk, några droppar Carmolis och en halv kork brännvin... det borde väl göra susen?

Begriper inte riktigt varför jag är här. Det småregnar och är tio grader varmt (kallt!) och inte ens katterna vill vara ute. Det måste väl vara för att jag packade i tre dagar? Då går det väl inte att resa tillbaka nästan med detsamma?

Och dessutom, det skall ju vara så underbart vid stranden...

Inte positiv

Idag har jag lust att klaga. Jag känner mig arg och sur för att jag är sjuk. Krasslig. Efter Lund-resan var jag också sjuk, förkyld, i två långa veckor. Sedan packade jag och for iväg till sommarstugan, och blev sjuk igen. Småsjuk i alla fall. Precis som jag brukar, varenda gång som jag far till dethär stället. Klarar inte av ansträngningen att packa och inte heller att anpassa mig till den fuktiga havsluften. Det finns förresten massor av saker som jag inte klarar av, och jag avskyr det. Nu värker det i musklerna igen, jag känner mig tung och trött, och orkar väldigt lite. En mänska borde vara antingen frisk eller sjuk, inte såhär mitt emellan. Inte som jag. Jag tror jag avskyr mig själv, för att jag är på dethär sättet. Jag borde ju kunna strunta i mina besvär, sätta mig över dem... men det kan jag inte.

En konstig sak är att jag glömmer. När jag är pigg, fast det är så sällan, så tror jag ändå att det är mitt normala tillstånd. Det som jag borde återgå till, snarast.

Växthuseffekten?

Ja, nu märks den. Växthuseffekten. Åtminstone känns det som om vi skulle leva och bo i ett växthus. Allt verkar vara optimerat för att det skall bli så mycket växande som möjligt. Det är ljust och varmt, och med jämna mellanrum kommer det en regnskur, blir vi 'vattnade'. Det går så fort, för fort. Löven spricker ut ovanför kvarblivna grusfula snöhögar. Det skulle inte förvåna mig om jag också har växt ett par centimeter. En explosion i gröna färger... och rakt framför ögonen på mig. Grönt, grönare, grönast... men nu kan det väl inte bli grönare? Säkert har det aldrig varit så grönt som nu. Det är underbart... och plågsamt, för jag anar att vi nu är nära kulmen. Snart vänder det, snart kommer det gröna att gråna. Jag trevar efter kameran, men just idag råkade jag glömma att stoppa ner den i min ryggsäck.

Några bilder längs vägen

från Vasa till Jakobstad - och tillbaka igen.

Man behöver bara ta sig upp på taket ;)

Det var på körfestivalen i förrgår. En man med ett automatvapen står och siktar på de stackars körsångarna, här skall det tydligen bli massaker...!

Nej, jag såg ju fel, förstås. Dethär är inte någon gansterfilm, det är ju bara en fotograf med en jättelik zoom... Men gud, så farlig den såg ut! Jag skulle nog springa och gömma mig, om någon siktade på mig med en sådan mackapär...

Men... var det inte just en sådan som jag hade önskat mig, för att obemärkt kunna ta bilder av mänskor? Jag vill ju fånga de ofta mycket vackra... och poetiska!... uttryck som vi har, när vi tror att ingen tittar på oss.

Filmfantasierna fortsätter. I nästa stund sitter jag högt uppe på taket till ett höghus och siktar med min nya jättezoom. Det funkar väldigt bra, mänskorna nere på torget märker verkligen ingenting...

Får inte glömma

Det är 27,4 grader varmt
Det är 27,4 grader varmt
Det är 27,4 grader varmt
Det är...

Man blir lite trött
att tänka på det hela tiden

Det är 27.4 grader varmt
Det är...

Sommarprat

Vaknar alldeles för tidigt... klockan nio är tidigt, när man har gått och lagt sig i gryningen... men solen skiner och det är redan femton grader varmt! Det blir sommarvärme idag!

Dessutom är det körfestival i staden, med en hel del gratisuppträdanden. Tror jag skall låta mina datorer vara ifred idag, i alla fall mestadels. Min minidator stoppar jag nog ändå ner i ryggsäcken... tillsammans med en en banan och en yoghurt. Kaffe och dopp, det vill jag inte ta med mig, det vill jag inta på ett café... kanske rentav ett utomhuscafé?

Undrar om jag skulle våga ta rullskridskorna.... eller cykeln? Men jag kan ännu känna av min förkylning... och efter denhär korta natten kan det nog hända att förkylningen gärna vill komma tillbaka, om jag ger den en chans... Ibland, skall jag erkänna, känner jag en stark motvilja inför mänskor som säger att en förkylning är väl ingenting, den går ju över på en tre, fyra dagar. Off with their heads! säger jag som drottning Hjärter Dam i 3D-filmen Alice i Underlandet.

Såg den i Lund, tillsammans med sonen. Båda kände vi en stor sympati för denhär drottningen och hennes lite begränsade sätt att visa sitt missnöje.

Till oviktighetens lov

Hur var den nu dendär meningen som jag hade tänkt ut? Den som skulle skydda mig från skrivkramp och bloggtorka. Jo...

...varje likhet mellan mina blogginlägg och så kallade viktiga saker är helt och hållet en tillfällighet...!

Vår i Vasa

När jag såg kvällshimlen, vände jag bilen och körde till närmaste strand. För det har jag märkt många gånger: Det mesta kan se tilltalande ut, om det bara är ett bra ljus... Fast, nåja, lite blankt vatten skadar ju inte heller.

Det var ändå lite ledsamt, att jag inte kunde fotografera hur det doftade, den fuktiga doften som steg upp ur jorden. Doften av vår.

Världen är gul

En ovanlig solnedgång igår. Molnen hängde tunga och vattenfyllda, det småregnade också, men vid horisonten var det klart och soligt väder. Därför tror jag att allt blev så gult.

En sak skall ni veta

Jag har ingenting att säga.

Det är bara det att jag tycker så mycket om bokstäver, och om ord, och om att rada orden så att de blir till meningar.

Det är faktiskt lite som att brodera.

Vad jag gör idag

En tanke som jag har är att min blogg skall avspegla mig, vad jag har för mig under dagen.

Jag kan till exempel berätta att jag just nu sitter jag på universitetsbiblioteket i Vasa och lägger in nya bilder på Free1000s.

Eller att jag tidigare idag var på Flickr och tävlade, bland annat med denhär bilden. Visst tycker jag om den själv också, men inte visste jag att den kunde bli såhär populär! Så har man nu äntligen nått den universella eliten! ;-)

Så stor betydelse har det kanske inte, men visst är det roligt att få veta att folk gillar ens bilder.

BASTIEN-Lepage, Jules La Communiante 1875

 
404 × 599 pixels
Full resolution‎ 1,371 × 2,034 pixels, file size: 1.4 MB

The Communicant. Oil on canvas 53.02 x 37.78 cm Musée des Beaux-Arts, Tournai, Belgium

Fönster från Dekanen

Fönster från Dekanen, ett lundahus från fjortonhundratalet, med försvarstorn.

När jag först såg huset, från utsidan, hade jag svårt att tro att det var äkta fjortonhundratal, stenarna såg lite väl färggranna ut.

Men inifrån fick jag ett helt annat intryck. De vackra fönstren såg precis ut som jag tycker att medeltida fönster skall göra.

Tydligen finns det så färggranna gamla stenar.

Alla dessa I-nånting

Det finns så många I-nånting. Iphone, Ipod, Ipad... kanske ännu flera?

Börjar dagen med att försöka klargöra skillnaden för mig själv. Alla tre är Apple-produkter... och har pekskärm. Det finns väldigt få knappar. Men Iphone är en smarttelefon, Ipod en mediaspelare och Ipad en läsplatta.

Men Ipad kan nog användas till mycket mer. Det verkar som om den konkurrerar med de minsta bärbara datorerna. Enligt finska Tietokone blev det en svacka i försäljningssiffrorna för minidatorerna, när Ipaden kom ut på marknaden.

Det enda jag hittills har förstått är att alla dehär i-nånting är väldigt omtyckta och lite för dyra för mig.

Men nu har Google Android gått om Iphone i USA, är nu tvåa på marknaden.

CASSATT, Mary Summertime 1894

473 × 599 pixels
Full resolution‎ 2,015 × 2,551 pixels, file size: 1.13 MB

L'Été. Oil on canvas, 100.6 x 81.3 cm,Terra Foundation for American Art, Daniel J. Terra Collection, Chicago, Illinois, United States

CASSATT, Mary Girl arranging her hair, 1886

 
484 × 600 pixelsFull resolution‎ 2,027 × 2,511 pixels, file size: 1,024 KB

Jeune fille se coiffant, 1886. Oil on canvas, 75.1 x 62.5 cm, National Gallery of Art, Washington, D.C.

Solhälsningen

En rörelse som har inspirerat yogaövningen Solhälsningen.

Fast just idag kan jag inte begripa varför någon mänska skulle utföra den.

Jag säger bara: Puh!

Vandrarhemmet Tåget

Här sov jag den första natten i Lund, precis i den sista kupén.

Visst ser det mysigt ut? Lugnt och lummigt och ändå nära till centrum. Men jag tyckte nog att det var lite väl obekvämt och inte heller så rent inne i kupén.

Det är förresten den lilla bilden som är mera lik originalfotot. Men på den stora syns det bättre att det regnar, eller hur?

Det svarta upptill är mitt paraply... kunde ni se det?

Våren kommer (fast jag är förkyld)

Nu tror jag det blir lite somrigt här också, väderkartan ser ut att lova det. Jag kommer snart att få se de gröna löven igen.

Men jag är fortfarande väldigt trött och lite ostadig till humöret. Skulle vilja ställa mig i duschen och sedan gå ut och njuta av vårvädret, men jag är rädd att förkylningen blir värre då. Förmodligen kommer jag att göra det i alla fall.

Lika dumt är det väl att göra förändringar på carulmare, medan jag ännu är såhär pass sjuk. I alla fall brukar jag råda andra att ta det försiktigt, när de inte mår så bra.

Men det är ju en helt annan sak, eller hur?

Trassel med Fursten

Lade mig att sova middag till en talbok, Macchiavellis Fursten. Tänkte att den är nog är ganska invecklad och att jag därför kommer att somna snabbt. Men istället hamnade jag i en förfärlig halvsömn. Jag drömde att jag lyssnade på boken med hörlurar ('knappar') och att jag ville sluta med det. Uppläsaren bara malde och malde, fast jag inte orkade lyssna längre. När jag i drömmen försökte få av mig lurarna, trasslade jag bara in mig i trådarna.

Sedan förstod jag att jag drömde och att den malande rösten inte kom från några hörlurar utan från högtalarna på min lilla bärbara. Jag ville stänga av den, men istället sjönk jag ner i drömmen igen, försökte att utföra handlingen där istället. Vilket förstås var omöjligt.

Men nu vet jag inte om jag vill fortsätta att läsa denhär boken. Visst var den lite intressant, men jag fick så obehag för den...!

Kanske skall jag i alla fall vänta tills jag blir av med min förkylning, innan jag börjar lyssna igen. Dethär var nog en typisk 'sjukdröm'.

Arlandade

Såhär såg det ut nära Arlanda, när vi landade den 3 maj. Mycket mindre sommar än i Skåne, men jag tycker om kontrasten till de gröna granarna.

Ett fotografi från fönstret i flygplanet.

Ju lägre ner vi kom, desto större blev flygplanets skugga.