Sitter och stickar… och minns.
Sonen när han var liten. Hur det kändes att ha en liten son.
Det sticker till i hjärtat. Aldrig kommer den tiden tillbaka. Allt bara går förbi, inget kommer tillbaka…
… utom förkylningar förstås, de kommer ju alltid tillbaka.
På något sätt får den sura tanken mig på bättre humör.
Som ni kanske anar, är jag förkyld just nu.
Andra bloggar om: sur, tankar, förkylningar, minnen, tid
*ler*... Så väldigt finskt det låter, att bli på bättre humör av en sur tanke... :) Vi har lite att lära av er, vi svenskar, tror jag... :)
SvaraRaderaHej Visionary!
SvaraRaderaTrevligt att se dig!
Vet inte riktigt varför jag blev på bättre humör... kanske kände jag mig lite som Simba i Lejonkungen? Jag skrattar faran rätt i ansiktet! Kommer du ihåg den episoden? Sedan kan man ju förstås komma på helt andra tankar, när det verkligen brinner i knutarna, det hör liksom inte hit! :)
Mmmm... kanske är det både finskt och finlandssvenskt? En individualist som jag vill ju helst inte tro att jag hör till någon kultur alls! :) Men jag anar att jag kan ha fel där. :)
Här brukar vi förresten beundra er svenskar för att ni är så duktiga på att konversera...!