torsdag 28 juli 2011
måndag 25 juli 2011
En tyst minut
Är det verkligen för de döda som vi håller tysta minuter? Är det inte mera för oss själva, vi som ännu lever?En tyst minut för de mammor och pappor som har mist sina barn. För deras närstående, släktingar och vänner. För alla som känner sorg. För alla som är rädda. För alla som känner hat mot mördaren.
Men inte bara för dem.
Glöm inte mamman till gärningsmannen, hon som var så stolt över sin son. Vad känner hon nu? Be att hon finner nåd, inom sig själv och hos andra mänskor.
Be för pappan också, han som inte har sett sonen sedan 1995. Han som har bett om att bli lämnad ifred med sin sorg.
Glöm inte gärningsmannen, han som faktiskt överlevde. Hade det inte varit lättare för honom om han hade fått dö tillsammans med sina offer?
Nu måste han leva vidare.
Kommer han att kunna se vad han har gjort - och kommer han då att orka bära sin skuldbörda?
Eller måste han fortsätta att leva i den förvridna form som han nu befinner sig i?
Finns det nåd för honom också?
Andra bloggar om: tankar, Norge, Utøya, terrorattacker, 2011, tyst minut, nåd
onsdag 20 juli 2011
Månblomma!
Eftersom jag har mängder av bilder från Riga, och nästan lika många från sommarstugan, så kändes det liksom lättare att börja med en helt annan bild, en från i våras, nästan från 'stuguknuten'.
Trädgårdsentusaster får gärna hjälpa till med artbestämningen. Men ta inte bakgrunden till hjälp, där har jag använt min konstnärliga frihet, haha.
Är det kanske en fingerört av något slag?
Här är en annan bild att jämföra med.
Trädgårdsentusaster får gärna hjälpa till med artbestämningen. Men ta inte bakgrunden till hjälp, där har jag använt min konstnärliga frihet, haha.
Är det kanske en fingerört av något slag?
Här är en annan bild att jämföra med.
onsdag 6 juli 2011
Möte på Jurmala-stranden
En ung gentleman, tio eller elva år gammal, kom gående emot mig. Vattnet stänkte om fötterna på honom och han strålade som en liten sol.
- Vilken vacker dag! sade han på ryska.
Visserligen hade solen gått i moln, men det var precis vad jag också tyckte. -Otjen krasivo, sade jag, som om jag aldrig hade talat något annat än ryska. Mycket vacker!
I denhär stunden hade jag kanske kunnat tala vilket språk som helst? Jag var så upprymd, så till brädden full av allt som jag hade omkring mig, himmel och hav och kilometervis med vit sandstrand. Vind och vatten och ljus.
Och pojken verkade förstå, äntligen hade jag träffat någon som förstod.
Säkert fanns det hundratals andra mänskor som också hade det bra på stranden, självklart fanns det det. Ändå trodde jag inte att de kunde känna det precis som jag - och denhär rysktalande pojken. Vi var liksom utvalda. För tillfället var det kanske bara våra sinnen som hade beredskapen att ta emot just dethär slaget av njutning.
- Dobryj den, sade min unge vän och jag nickade ivrigt. God dag! Verkligen en god dag.
Sedan fortsatte vi vår vandring, plaskande åt motsatta håll. - Do svidanija. På återseende.
- Vilken vacker dag! sade han på ryska.
Visserligen hade solen gått i moln, men det var precis vad jag också tyckte. -Otjen krasivo, sade jag, som om jag aldrig hade talat något annat än ryska. Mycket vacker!
I denhär stunden hade jag kanske kunnat tala vilket språk som helst? Jag var så upprymd, så till brädden full av allt som jag hade omkring mig, himmel och hav och kilometervis med vit sandstrand. Vind och vatten och ljus.
Och pojken verkade förstå, äntligen hade jag träffat någon som förstod.
Säkert fanns det hundratals andra mänskor som också hade det bra på stranden, självklart fanns det det. Ändå trodde jag inte att de kunde känna det precis som jag - och denhär rysktalande pojken. Vi var liksom utvalda. För tillfället var det kanske bara våra sinnen som hade beredskapen att ta emot just dethär slaget av njutning.
- Dobryj den, sade min unge vän och jag nickade ivrigt. God dag! Verkligen en god dag.
Sedan fortsatte vi vår vandring, plaskande åt motsatta håll. - Do svidanija. På återseende.
måndag 20 juni 2011
Fortsätta med Soneras mobila bredband?
Snart har jag haft Soneras mobila bredband i två år. Det innebär att avtalstiden nästan är slut och det är dags att fundera på fortsättningen. Behöver jag det också i framtiden?
I början av perioden trodde jag att jag kunde klara mig enbart med det mobila bredbandet. Det fungerade inte för mig, inte ens i stan. Det var för långsamt, bara ibland kunde jag se på videor utan att det hackade. Så jag köpte en fast nätförbindelse också.
Men jag tyckte om att kunna komma ut på nätet lite varstans. På sommarstugan gick det förfärligt långsamt, men gav mig ändå en möjlighet att få kontakt utan att behöva ringa. I stan njöt jag av att kunna sitta på universitetsbiblioteket och arbeta, att få lite miljöombyte.
En omständighet har retat mig alldeles särskilt, det är som att man i onödan gör det dyrare för kunden. Jag menar, varför måste jag ha två olika simkort, ett för att surfa på nätet och ett annat för att ringa på telefonen.Tänk om båda tjänsterna istället kunde finnas på samma kort och jag kunde få detta enda simkort i två exemplar.
Då skulle jag bums sätta in det andra exemplaret i telefonen och därefter kunna både ringa och surfa med den. Nu måste jag ha ett tredje avtal för att kunna surfa med telefonen.
Dethär tycker jag att Sonera skall ändra på.
Om inte, tror jag nästan att jag väljer bort det mobila bredbandet i fortsättningen. Istället tänkte jag använda själva telefonen som modem - och det är mycket billigare, ca 4 euro i månaden istället för 13.
Det har jag förresten provat på förut också, fast då var jag inte alls nöjd med lösningen. Telefonuppkopplingen var både dyr och opålitlig. Men mycket har hänt sedan dess. Nu är det samma höga hastigheter som för det mobila bredbandet, berättade man på Sonera.
En oklarhet är dock vilka telefoner som går att använda som modem. Borde det inte fungera med alla lurar som har simkort? Kanske behöver de också ha usb-uttag?
Med min nuvarande telefon fungerar det åtminstone.
Tar gärna emot synpunkter... förslag, tips.
Andra bloggar om: sonera, avtal, mobilt bredband, utvärdering, simkort
I början av perioden trodde jag att jag kunde klara mig enbart med det mobila bredbandet. Det fungerade inte för mig, inte ens i stan. Det var för långsamt, bara ibland kunde jag se på videor utan att det hackade. Så jag köpte en fast nätförbindelse också.
Men jag tyckte om att kunna komma ut på nätet lite varstans. På sommarstugan gick det förfärligt långsamt, men gav mig ändå en möjlighet att få kontakt utan att behöva ringa. I stan njöt jag av att kunna sitta på universitetsbiblioteket och arbeta, att få lite miljöombyte.
En omständighet har retat mig alldeles särskilt, det är som att man i onödan gör det dyrare för kunden. Jag menar, varför måste jag ha två olika simkort, ett för att surfa på nätet och ett annat för att ringa på telefonen.Tänk om båda tjänsterna istället kunde finnas på samma kort och jag kunde få detta enda simkort i två exemplar.
Då skulle jag bums sätta in det andra exemplaret i telefonen och därefter kunna både ringa och surfa med den. Nu måste jag ha ett tredje avtal för att kunna surfa med telefonen.
Dethär tycker jag att Sonera skall ändra på.
Om inte, tror jag nästan att jag väljer bort det mobila bredbandet i fortsättningen. Istället tänkte jag använda själva telefonen som modem - och det är mycket billigare, ca 4 euro i månaden istället för 13.
Det har jag förresten provat på förut också, fast då var jag inte alls nöjd med lösningen. Telefonuppkopplingen var både dyr och opålitlig. Men mycket har hänt sedan dess. Nu är det samma höga hastigheter som för det mobila bredbandet, berättade man på Sonera.
En oklarhet är dock vilka telefoner som går att använda som modem. Borde det inte fungera med alla lurar som har simkort? Kanske behöver de också ha usb-uttag?
Med min nuvarande telefon fungerar det åtminstone.
Tar gärna emot synpunkter... förslag, tips.
Andra bloggar om: sonera, avtal, mobilt bredband, utvärdering, simkort
onsdag 15 juni 2011
söndag 5 juni 2011
Vilken härlig intervju!
Alldeles matt efter läsningen, så mycket bra i en enda artikel! Här några guldkorn:Efter tjugofem år händer det något i äktenskapet, säger Margareta Strömstedt. "Fram träder två liv med större integritet. Där man inte är så insnodda i en massa föreställningar om varandra."
Jag förstår att hon höll ut, maken Bo är så rolig. Så här började deras relation: "Maggan var på väg till missionskyrkan, jag till pingstkyrkan, när vi möttes bestämde vi att lifta till Kristianstad istället."
En annan tanke under läsningen: Om jag bara kunde älska mera...
Margareta om sitt författarskap, det måste nudda vid smärtgränsen: "Det måste göra ont. Men inte för ont för då blir det privat. Säg hellre att det måste vara lite grus i skon så att man inte halkar förbi."
Andra bloggar om: margareta strömstedt, intervju, svenska dagbladet
torsdag 2 juni 2011
Lite mera om Shaun Tan
Stora fina bilder från en annan bok av Shaun Tan, Ankomsten. Den har egentligen ingen text alls, men bilderna säger väldigt mycket om hur det kan kännas att komma till ett nytt och främmande land, att vara en invandrare.
onsdag 1 juni 2011
torsdag 26 maj 2011
Extrovert?
till min häpnad upptäckte jag igår(!) att jag är en mycket mera extrovert person än jag trodde. Jag använder kanske inte munnen så mycket, men titta bara så jag bloggar! Nog måste väl det räknas också?
Just nu känns det bara så härligt att blogga!
Äntligen känns det som att jag får.
Visa vad jag gör.
Tycka det jag tycker.
Helt enkelt säga saker.
Hur kan det ha varit ett problem?
Vem vet, jag kanske kan bli en pratmakare ännu? Det ser jag fram emot!
Just nu känns det bara så härligt att blogga!
Äntligen känns det som att jag får.
Visa vad jag gör.
Tycka det jag tycker.
Helt enkelt säga saker.
Hur kan det ha varit ett problem?
Vem vet, jag kanske kan bli en pratmakare ännu? Det ser jag fram emot!
onsdag 25 maj 2011
fredag 20 maj 2011
onsdag 18 maj 2011
Porträtt av ett äktenskap
Några tankar om en film som jag tyckte om. Den handlade om en familj där båda makarna var bisexuella.
carulbook!
Härmed avslutar jag carulbook!
Som gästbok fungerar Cover It Live kanske inte så bra, eftersom jag måste godkänna varje person som skall få skriva fritt.
Men jag kommer nog att fortsätta att blogga live då och då. Vad jag gillar är kanske att slippa att alltid formulera mig så noga, ibland vill jag slippa undan med lite mindre.
Det är väl lite som när man övergick till att skriva e-post och chatta, kraven på språkliga prestationer minskade.
På gott och ont, givetvis. Men saker måste få ha olika prioritet, allt kan väl inte vara lika viktigt?
Som gästbok fungerar Cover It Live kanske inte så bra, eftersom jag måste godkänna varje person som skall få skriva fritt.
Men jag kommer nog att fortsätta att blogga live då och då. Vad jag gillar är kanske att slippa att alltid formulera mig så noga, ibland vill jag slippa undan med lite mindre.
Det är väl lite som när man övergick till att skriva e-post och chatta, kraven på språkliga prestationer minskade.
På gott och ont, givetvis. Men saker måste få ha olika prioritet, allt kan väl inte vara lika viktigt?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)