Tass och jag har kommit in i vanan att gå ut med kaffekoppen i handen. Med vinterkappan på mig kan jag utan att frysa sätta mig ner och njuta mitt morgonkaffe utomhus, i stillheten bakom vårt ovanligt långa trevåningshus (med portar från A till H). Sen tar jag en liten liten promenad och bara njuter av den friska luften och att dagens arbete ännu är långt borta. Ingen stress har ännu lyckats ta sig in i mitt medvetande. Tass är förstås också med.Men hur kan man komma tillbaka till denna...enkelhet, efter att ha tillbringat närmare två timmar på nätbanken, med utgifter och möjligen lite inkomster som enda sällskap?
Kanske är det inte möjligt - och visst är jag också lite glad för att jag nu är klar med räkningarna och allt det andra, i alla fall för denhär gången.
Bild: En morgon på sommarstugan, för ett par veckor sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar