att jag går omkring och frågar mig varför jag är trött.
Jag går igenom alla tänkbara orsaker. Hur var sömnen inatt, eller kommer tröttheten från benen, varför har jag så ont i fötterna, borde jag köpa nya skor, mjuka sulor eller något slags hålfotsinlägg, eller är det vädret, det är ju så mörkt idag... fast nu har ju ändå solen tittat fram, så då är det väl knappast det. Kanske är det humöret istället, visst känner jag mig lite nere, men varför då, vad kan jag ha för skäl till det, känner jag mig kanske ensam, eller är det inspirationen som tryter, ingenting verkar ju vara roligt just nu...
Sådär kan jag mala på, ända tills jag kommer fram till att jag faktiskt är trött, fast jag inte riktigt förstår varför.
Då får jag plötsligt lov att vila.
Som om själva tröttheten inte skulle ha varit skäl nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar