Jag har inte glömt det ännu.För ett par dagar sedan fick jag en kommentar på min konsthistoriska blogg - och det är inte ofta som jag får kommentarer där – och nu var den dessutom på ryska. Med ryska bokstäver.
Och ännu märkligare, jag förstod precis vad som stod i kommentaren. Jag har visserligen läst lite ryska, men det var under gymnasieåren och jag trodde nog att jag hade glömt allt.
Såhär stod det, om bilden till vänster: ПРивет! Спасибо! Я тоже влюблена в черные глаза фаюмских портретов.
Och såhär, ungefär, tror jag att det skall översättas: Hej! Tack! Jag är också förtjust (eller något liknande, ordet liknar älska) i de svarta ögonen på fayum-porträtten.
Kul, va? Nu känns det nästan som om jag skulle kunna ryska… fast jag nog egentligen begriper att jag bara hade tur med orden.
Dessutom är det förstås roligt att få veta att det finns andra mänskor, i andra länder, som också gärna sjunker ner i dessa mörka brunnar till ögon.
Läs även andra bloggares åsikter om svarta, ögon, kommentar, free1000s, ryska, fayum, porträtt
Пpивет! Kul att du får kommentar på ryska. Och nog har du kvar det du lärde dig en gång.
SvaraRaderaJag har också en hel del sparat - problemet är att vi så sällan lyssnar, hör och deltar aktivt i ryska språket. Men emellanåt läser jag något och jag känner att jag har kvar en hel del.
Det var inte illa, att kunna läsa detta! Du måste ju kunna mer än bara lite ryska.
SvaraRaderaMen den där bilden, den är väl säkert snygg (säger jag som har estetiska svårigheter)men jäklar vilka genomborrande ögon. Jag som aldrig ser folk i ögonen tittar definitivt bort.
Пpивет, Инкaн! Då läste du också ryska i gymnasiet? Det var inte alls populärt här hos oss, men jag tyckte nog om att vara lite 'kärringen mot strömmen' - och så hade vi en väldigt sympatisk lärare. Tycker mig minnas att du har en syster, Katarina, som bor någonstans därborta... i Moskva? Som skickar bilder till dig ibland.
SvaraRaderaAnna (Aннa): Jag var nog lite entusiastisk med ryskan som tonåring, kanske är det därför jag minns? Minns också att jag tyckte det var spännande med ett alfabet som nästan ingen annan kunde. Ett tag skrev jag dagbok med ryska tecken, fast på svenska!
Jag är också känslig för att titta rätt i ögonen, vet egentligen inte hur mycket jag gör det. Kanske är det mera så att jag glider över...? Att titta någon djupt i ögonen kan ju också signalera ett intresse... som man kanske inte vill signalera.
Men denhär kvinnan kan vi ju öva oss på, hon låter sig nog inte störas!
----
Förresten: så fort jag blev klar med dethär inlägget, började jag få google-reklam på ryska!
Ainahan on kivaa saada viestejä erilla kielellä!!!
SvaraRaderaJavisst, åtminstone om man förstår vad som sägs, som nu igen.:) Kiitos, Daniel!
SvaraRadera