...och vattenytan krusar sig
Bladen fladdrar till, för att sedan bli stilla igen
Bladen fladdrar till, för att sedan bli stilla igen
Allt rör på sig, allt förändrar sig
och den kvistige trädguden har bytt frisyr...
Hur tar jag mig ut? säger han
och smilar upp sig
och den kvistige trädguden har bytt frisyr...
Hur tar jag mig ut? säger han
och smilar upp sig
Andra bloggar om: bilddikter, diktliknande, fotografier, förändringar, vindilar
Vilket underbart levande inlägg!!! Kramar...
SvaraRaderaSitter och ler mot trädguden... :-)
SvaraRaderaDe är så lugnande, dina vattentavlor. Så fina.
SvaraRaderaVackra rogivande ord och bilder... //Tina
SvaraRaderatinaahlin.webblogg.se
vilka fantastiska färger du har fångat!
SvaraRaderaOrd + bilder = sant. Dina foton är jättefina. Men jag skulle vilja se fler teckningar också.
SvaraRaderacarulmare- du ser - naturen ser oss, ser på oss. Den påminner mig om mina vattengudar...
SvaraRaderaHär händer så mycket att jag inte kan samla mig och tänka ut något att säga tillbaka... Men ni vet ju att era kommentarer är uppskattade, det är de alltid. Och det känns så bra att ni kan se det jag också ser... Ja, det känns som gemenskap! :)
SvaraRaderaHan är något gladare än min "Madonna".Roligt att följa med trädgudens olika frisyrer.Kul ide.
SvaraRadera"leosdream"
...poetiskt, suggestivt och ..väckande liksom!
SvaraRaderaVi har en Trädgud alldeles intill vår bostad.
Ingen vet vem som ligger bakom.
Jag ska läga ut en bild så snart som möjligt så får du se!!