Jag sitter på torget, väntar på sonen och ser på mänskorna som går med bestämda steg och tänker:
Om någon frågar mig vad jag nu har för planer, så har jag inget svar. Jag vet inte - och det känns fantastiskt. Kanske är det första gången, sedan jag började skolan... som sexåring.
Jag vet ju att det kommer andra stunder. Stunder när jag känner mig liten och otrygg och kanske ångrar mig...
Men ändå. Just idag är himlen hög och lockande blå.
Andra bloggar om: arbetslös, carulmare, frihet, trygghet
det tycker jag du ska ta vara på -- känslan du har ! för kanhända, så kommer den inte så ofta infinna sig, så passa på att känna den!
SvaraRaderaOj, det lät nästan lite hotfullt... men så menade du väl inte...? Fast det är klart att en så 'hög' känsla inte kan hålla i sig. What goes up, must come down... Ändå tror jag nog att det var rätt beslut.
SvaraRaderaDet kanske är så att det måste finnas en viss oro för att man ska röra sig framåt inombords, i tanken. Det handlar ju om att hitta stigen man ska gå på.
SvaraRaderaOch du - var inte rädd för den starka kreativa sidan du har; den skapande carulmare är egentligen full av idéer och energi.
Även om det är kaotiskt just nu ibland- så har det med sökandet att göra.
Jag tycker du är strong som vågar
(Kirkegaard!) och då förlorar man fotfästet en aning...
Inkan: Kanske... bakom hälsoskälen... finns... en ande? som behöver mera svängrum... Dethär är faktiskt andra gången jag säger upp mig från dethär jobbet. Första försöket blev en... fem år!! räknar jag ut... lång tjänstledighet. Under tiden hade jag en psykos, två andra arbeten, en studieledighet...
SvaraRaderaDu har ju gjort något liknande, Inkan - om jag inte minns fel?
Man kanske inte behöver veta exakt vad man ska göra hela tiden? Kanske ligger tryggheten i att följa inspirationen? / Ullis
SvaraRaderaJag tror faktiskt att jag ska göra samma sak på tisdag, säga upp mig och inte ha något nytt. Och inga andra planer än att ta mig själv på allvar. Så stort allvar att jag kan skratta igen.
SvaraRaderaPrecis, Ullis! Det var det som plötsligt ramlade över mig - att det finns ett oändligt antal möjligheter i 'jag vet inte'...
SvaraRaderaTa det varligt, Bless. Jag har ju inte sagt att jag skall sluta jobba! :) Men jag vill försöka hitta ett annat sätt, ett mera lättsamt... Prova lite här... och lite där, känna efter... Skall få hjälp med det också, på rehabiliteringen.
Jag tycker det låter underbart! Låter modigt. Tror som Ullis här då:)! Nu kan du känna efter.
SvaraRaderahihi, hotfullt? Nä, inte alls. Jag tänkte bara att det är alltid intressant med nya känslor som man kanske inte har så ofta. Och att det kan vara ett bra tillfälle att smaka på den, och ta vara på den -- känna efter hur den känns.
SvaraRaderaVarför tror du att du tyckte det var hotfullt? Från mig, eller att känslan är hotfull? Eller vad? (fattar faktiskt inte)
Loppispoppis: det var en väldigt 'hög' känsla som jag hade... och jag hoppas väl att den skall hålla i sig... på samma gång som jag ju vet att känslor kommer och går... Men det gjorde väl lite lite ont, när du sade det till mig, att känslan kanske är övergående. Vem vill väl inte hålla sig på topp jämt?
SvaraRaderaSå du förstår kanske? Du snuddade vid en rädsla hos mig... Så rädslan/hotet kom inte från dig... utan inifrån mig själv.
Ja jag klev av - när jag började känna att själen förtvinade och jag kände mig totalt vilsen och trött. Det var Bodil malmsten son gav mig inspiration. Utan henne hade jag dött -tror jag.
SvaraRaderaDet var hemst att kliva ut i friheten - men jag har inte ångrat mig. Och så har jag haft turm och varit klok i min ungdom med investeringar så jag slapp pengaproblem.
Inkan: Skönt att du inte behöver oroa dig för pengar... Själv skall jag väl också klara mig, för jag har aldrig vant mig med att ha pengar. Ensammamma, vuxenstuderande, deltidsarbetande... Pengar verkar inte ha varit så viktigt för mig...
SvaraRaderaHalloj! jo, jag förstår. Jag blev också nyfiken, så klart, vad din känsla var.
SvaraRaderaJag hade en tanke faktiskt idag om "höga känslor". Jag blev så inspirerad av läsningen här så jag skriver om vad jag tänkte i ett inlägg istället.
Det kanske inte passar precis in på din höga känsla, men det handlar lite om hur jag resonerar just nu om mina egna. Ok? =)
Visst. Ok! Svarar på din sida....
SvaraRadera