måndag 5 september 2011

Mest om virkning

Sov länge idag, så kanske känner jag mig lite starkare?

Kanske känns tänderna mindre ömma?

Om man tänker positivt, så kanske.

Båda katterna är hemma, ligger på madrassen och snusar.

Nos vet nog också vad han vill. En sak som han inte gillar är att matskålen blir tom, då kommer han och hämtar mig. Det spelar ingen roll att han inte är hungrig, att han kanske har småätit hela natten. Den skall bara inte vara tom.

Trygghet är en full matskål, kanske.

Har lärt mig mera om att virka, bl.a. något som heter stolpgrupper. De är rätt roliga att göra, med allt snurrande kring virknålen. Tänkte igår att virkning påminner lite om Bachs musik, just detdär snurrandet, men hittade ingen lämplig kompositör åt stickningen.

Det är roligt att virka, men jag är ännu inte nöjd med mina resultat. Det blir liksom inte något som jag kan ha användning för. En orsak är att virkade arbeten inte är lika töjbara som stickade, resultatet blir gärna ganska stelt. Virkat passar bra t.ex. till mattor dukar och kuddöverdrag, men jag vet nog inte riktigt vad man skall göra med sådana saker. De verkar mest göra livet mera besvärligt, som t.ex. att bära ut och skaka mattor.

Så jag försöker lära mig virka så att det skall påminna om stickat… nog borde det väl gå att virka en mjuk och skön halsduk??

Jag tänkte att om jag använder ett garn som är tillräckligt luddigt, som t.ex. mohair, och en ganska grov virknål, då borde det väl bli mjukt?

En annan tanke som jag hade var att jag skulle försöka göra mormorsrutorna som rader istället. Inte virka runt runt utan lägga den ena raden ovanpå den andra. Men det var inte helt lätt.

Hur gör man första raden?

Hur kan man göra kanterna till höger och vänster?

3 kommentarer:

  1. Kanske Händel är en stickkompositör?

    Jag har virkat en halsduk. Enligt ett alldeles särskilt mönster som en vän gjort. Man virkar i ganska tunt garn om ett tjockare garn, en stolpe och tre luftmaskor, en stolpe och tre luftmaskor. Det blir nästan som en väv.

    För att göra mormorsrutor på längden. Utan att vara någon proffsvirkare så skulle jag säga så här: Första varvet bara luftmaskor. Börja nästa varv med tre luftmaskor som blir den första stolpen (eller är det kansek dubbelstolpar man använder till mormorsrutor?), virka sedan luftmaskor och stolpar som i mormorsrutorna och förankra dem i luftmaskorna i första varvet. När du är vid slutet på den raden, tre luftmaskor igen som blir en stolpe. De varv som börjar eller slutar med luftmaskor skulle jag avsluta med en stolpe ändå, eller börja med tre luftmaskor. Det blir i så fall en luftmaska mindre i den "tomma" rutan.

    Jag virkar nog bara mest på känn och man kan nog göra på andra sätt, om man är en proffsvirkare, men jag skulle nog prova med detta.

    SvaraRadera
  2. Ja, det var ju jag som skrev det där.

    SvaraRadera
  3. Hej Miranda,

    låter intressant detdär med att virka runt(?) ett tjockare garn... kanske kan jag hitta någon bild på nätet?

    Jo, ditt tips fungerar nog, tack! Det verkar också vara viktigt att man gör de första luftmaskorna väldigt lösa, för annars kommer det att strama i kanten.

    Sedan får man tänka på att i en mormorsruta skall maskantalet hela tiden öka, medan raderna i halsduken behöver ha samma antal maskor hela tiden. Men om man virkar tre luftmaskor mellan stolparna i det andra varvet, blir hålen väldigt stora - och det tycker jag inte blir vidare snyggt. Två är möjligen lagom... fast jag har nog inte testat klart i fråga om det.

    Skall lyssna och tänka på Händel och stickning! :)

    SvaraRadera