Den bästa dagen

är kanske en dag

då jag har tid att vakna och komma igång

då jag har få eller inga fasta punkter.

Om det ändå finns några, är det sådana som inger en viss förväntan utan att ändå vara särskilt viktiga.

Idag skulle kunna vara en sådan dag.

Igår tänkte jag ju att imorgon skall jag kanske köpa dedär bruna bollarna från S-market, de som liknar kokosbollar men som är mindre och faktiskt också utan kokos. De som är så goda till kaffet… vad de nu heter.

Jag kom också att tänka på en TV-serie som jag har tyckt om, Life on Mars, om jag möjligtvis skulle kunna få tag i andra säsongen också. Till min…. lilla förtjusning såg jag att den fanns på stadsbiblioteket och i hyllan dessutom. Bara att cykla iväg och hämta.

Sedan får man ju se hur det blir med resten av dagen. Det kan hända att jag gör mera än jag hade tänkt, men jag känner mig inte tvingad, det är det som är så bra. Que sera, sera. Whatever will be, will be.

Sådana dagar har jag nämligen tid. Jag tänker inte på hur timmar och dagar rusar iväg, att jag måste göra något bra med livet... utan livet känns kanske bra i alla fall? I sig själv, liksom.