söndag 27 september 2009

Tre små tankar

från den senaste tiden.

De två första handlar om mina känslor inför de allra första hösttecknen (det var fortfarande sommar, när jag skrev ner dem). Lite ledsamma tankar... så känner jag ju inte alls just nu. Det beror kanske på att vi har det ovanligt varmt just nu. Igår, när jag rullade in till stan, fick jag ta av mig först jackan, sedan ylletröjan och till sist satt jag på torget i bara linnet...

Hösten kommer

Jag tror
att jag kan klara det
bara jag inte behöver
se glad ut



Jag tar det personligt

Jag vet
att det hör till
Årstider växlar
sommar blir till höst
men det är ändå mina dagar
som mörknar
jag som fryser
och måste ta på mig

Sedan byter jag till en annan tonart. Här är jag på väg till sommarstugan och min sinnestämning är kanske lika hög som himlen ovanför mig...

Jag kör inte om
Så bra
att ha en långtradare framför sig
Timme efter timme
hjälper den mig
att hålla fartbegränsningen

Andra bloggar om: , , , ,

7 kommentarer:

  1. Fina hösttankar carulmare!

    Den där sista, att i tankarna vända något negativt till något positivt är inte alltid lätt, det behövs träning, träning, träning att hindra "svarta" tankesätt att ta över. Men det går! Positiva exempel, som ditt, hjälper.

    Även dina andra tankar hjälper och får mig att känna mig mindre ensam när hösten gör mig melankolisk.

    Egentligen är ju hösten fantastiskt vacker! Färgerna och dofterna! Och när det mörknar tänder vi ljus. För oss själva och för andra. Jag brukar ställa ett levande ljus i fönstret och hoppas det värmer någon som går förbi...

    SvaraRadera
  2. Tack, Qi... och jag blir varm av dina ord!

    Kommer att tänka på ett uttryck i bibeln, det talas om 'trons goda kamp'. Ibland går det lätt att se det goda i tillvaron, andra gånger måste man kämpa med sig själv... och i botten finns kanske ett beslut, eller en insikt, att den kampen averkligen är värd att föra.

    Vilken fin tanke, med ljusen i fönstret!

    SvaraRadera
  3. Mycket talande tankar... som små poem att ta till under hösttiden
    och det gäller att överleva - När vi levt december börjar ljuset att återkomma.

    SvaraRadera
  4. Tack Inkan... vi får väl börja med att sätta upp lite konstgjorda ljus, medan vi väntar på solens återkomst? Och sedan kommer ju julen... det artificiella ljusets stora högtid! :)

    Jag tänker att jag kanske skulle göra något åt mitt hem, det blir ju mycket mera hemmatid nu. En bokhylla till... eller en fotölj? Det är i alla fall roligt att gå i andrahandsbutiker och fantisera!

    SvaraRadera
  5. "Jag tror
    att jag kan klara det
    bara jag inte behöver
    se glad ut"

    är alldeles lysande formulerat och för mig gäller det nog ganska mycket som har med det dagliga värvet att göra, sådant som inte är roligt tillsammans med elever, utan tråkigt med kollegor.

    SvaraRadera
  6. Ulrika: Jag har också upplevt sanningen i dedär orden. För mig gäller det ofta min trötthet, att inte lägga ner energi på att bekämpa den. Att inte fortsätta med samma fart och samma allt mer hysteriskt uppdragna mungipor... utan istället tillåta mig att känna tröttheten, att tillåta mig att vara sådan också. Ibland har jag märkt en förändring, plötsligt känns det inte så jobbigt längre. Också huvudvärk kan försvinna på det sättet...

    Tänker på dig och R, och allt det bökiga. Tänk om man kunde släppa sina bekymmer, bara på det mentala planet...!

    SvaraRadera
  7. Just nu går det ganska bra, trots allt som inte är lätt. Men jag tror att vi som personer försöker ha en ganska krass inställning och bara beta av alla problem, inte lägga så stor vikt vid om det är ansträngande utan lösningsfokusera. Just nu fungerar det, så jag försöker fortsätta försöka på det viset.

    SvaraRadera