Små och större byten

Mina katter gillar små byten. Man kan säga att de är stora jägare, de jagar gärna och ofta, men bytet får gärna vara en småsten, nästan ett gruskorn. Något smått som ligger på golvet och skräpar.

För mig blir det också ganska små svängar, nu när jag inte har någon bil.

Fast ibland känns det nästan skönt, som om jag skulle ha blivit mera fokuserad. Nu måste jag tänka efter lite mera, innan jag far till stan. Det tar säkert en timme att cykla fram och tillbaka denhär tiden på året.

Men här hemma lyckas jag ändå börja känna mig splittrad.

Igår kväll märkte jag att jag hade en massa saker i huvudet och att jag hela tiden gick och repeterade dem, för att inte tappa bort dem. Då bestämde jag mig för att skriva ner dem, göra en lista... fast nu känns det som att listan blev lite för lång.

Saknar lite det enformiga och improduktiva trampandet från igår och i förrgår.

Fast kanske är det inte listan, det är nog mera ett samtal som jag sitter och väntar på. Jag har fått för mig att jag måste ta det hemma, för att ha tillgång till alla uppgifter. Kanske också så att jag kan spänna mig för det, utan att bli distraherad.

Men det kom visst aldrig, förbaskat också! Det betyder att jag måste vänta imorgon också.

Om jag inte släpper taget, förstås. Som fyllbulten sade, när han stod och kramade en lyktstolpe.