Måna-Lisa

Jag har länge tänkt göra väggklockor av ansikten från konsthistorien och Mona Lisa var liksom ett självklart första val, kändes bara rätt på något vis. Igår arbetade jag flera timmar med Mona Lisa, men utan att komma någonvart, ingenting blev riktigt bra. Sen började jag prova med lite vad som helst, uppgiven som jag var, dethär skulle ju ändå inte bli till något. Jag kombinerade lager lite hejvilt och i ett skede var jag till och med där och klottrade i ansiktet! Stackars Leonardo i sin himmel, så respektlös jag var! Sen blev det plötsligt riktigt bra, ja, enligt min egen uppfattning. Måna Lisa hade fått ett annat uttryck i sitt ansikte. Hennes leende var inte längre så svalt och distanserat, hon hade förlorat något av sin månlikhet, men fått en ny sårbarhet, framför allt i blicken... och jag hade väldigt svårt att tänka mig henne som väggklocka. Kan ni?