Lhasa De Sela

Fann en ny artist häromdagen, via facebook. Ny för mig alltså. Kanske skulle jag inte säga ny artist heller, jag har ännu lyssnat så lite på henne. Men dethär stycket gick rakt in i mig. Bells are ringing. Klockorna ringer. Jag tror sången handlar om att ge upp och gå vidare. Ingen lätt sak, det hörs också på musiken...

Klockorna ringde tidigt för Lhasa De Sela, hon blev bara 37 år gammal. Dog i bröstcancer.

Vattendroppar utan regn

Kan det bli bättre? Det hade regnat under natten, men på morgonen var det lugnt och stilla och överallt glittrade det av regndroppar. Men regnet hade upphört.

Hade bara tänkt ta den vanliga kattpromenaden och högst 20 foton, ett ideal för mig nu i höst, men vattendropparna var för förföriska. Gick till och med hem igen för att hämta stativet.

Efter en timme och trettio minuter var jag helt slut, slut på det sätt som man blir när man har koncentrerat sig länge och utan uppehåll. Macrofotografering är krävande, man behöver så mycket ljus och ljus är ju precis vad vi inte har denhär årstiden. Ändå borde ljuset räcka till både för en liten bländare och en snabb slutartid.

Tänk nu bara på en vattendroppe, man vill ju också ha med det som är inne i den, kanske allra mest det. Bara då börjar ju droppen se sådär glasklar ut. Men det som speglar sig i droppen finns ofta långt borta och då måste man ha mycket djup i bilden för att det inte skall suddas ut. Alltså går det inte med en stor bländaröppning.

Men om bländaren blir för liten, måste man kompensera med en lång slutartid - och då måste man börja krångla med ett stativ, försöka få det att stå stidigt precis på rätt ställe, inte puffa till motivet med vattendropparna...

Som tur är fanns det många vattendroppar just denhär morgonen.

Politik som jag förstår

Idag snubblade jag över en Vysotskij-sång, i Fria Proteaterns tolkning. Missa inte följande rader...! 

... men på det land de kallar Ingenmans

växer blommor överallt

och 

...för ett bröllop utan blommor

blir ju bara fylleri!

Slutet av november 2010

Plötsligt blev det väldigt vitt och kallt - och vackert! På denhär bilden är det ljuset i fönsterrutorna och i trädtopparna som fascinerade mig. Jag har beskurit bilden för att det skall synas lite tydligare.

Finfin schweizerost

Ja, jag tyckte att månlandskapet syntes mera tydligt än vanligt, till och med i en vanlig telezoom.

När måsarna bjöd det lilla molnet upp till dans

- eller var det kanske tvärtom?

Ljussablar från Star Wars?

Nej, bara solljus och frost - och så jag som hukar i gräset och försöker ta bilder med en närbildslins på min telezoom.

Det är ganska svårt, framför allt att hitta det rätta avståndet från motivet. Lite för långt borta eller lite för nära och så plötsligt är det bara sudd i sökaren.

Hade förberett mig på att kasta alla bilder, men de blev oväntat... roliga. Med telezoomen på 250 mm blir det lite hur som helst, okontrollerbart, men det var gnistrande vackert där på gräsmattan.

Klicka så kommer ni till de andra bilderna också.

Tjock dimma

 i Metviksparken i Vasa i november 2011. Titta vilken skarp gräns det blev mellan gräsmattan och träden i bakgrunden - som egentligen inte alls är så långt borta.

Lite strandgräs

från Björköby på Replot, 2010.

En arkivbild som jag tänkte att jag kunde testa mina nya bildbehandlingsverktyg på (ett antal förinställningar för Lightroom). Jag ville försöka åstadkomma en mera målerisk bild.

Ofta handlar det om att förenkla, ta bort onödiga detaljer och framhäva annat.

Blå droppar

En liten strimma blått i den grå novemberhimlen. Nog måste det ju vara därifrån som vattendropparna fick sin färg...?

Lilla Stonehenge

eller en parkbänk av sten, sedd lite underifrån och med en bakgrund bestående av luft luft och mera luft.

- Man skall tänka stort! var det en som kommenterade.

Nedräkning

Fem fyra tre och två, sedan det allra sista. Vad fint det ser ut, alldeles som nytt. Vad är det som faller och faller, men inte gulnar? Jo, löven från våra syréner...

Några grässtrån från ifjol

Men månaden är ändå den rätta, det vill säga november. Fast jag har grävt ner mig i fotoarkivet, kan jag ju hålla mig till den rätta månaden... i alla fall idag.

Bearbetningen är däremot ny. Hittade igen en förinställning till Lightroom som jag tyckte passade så bra. Det var ju sådär det kändes dendär novemberdagen ifjol, råkallt och med frosten som bet sig fast överallt.

Förinställningen hjälpte mig nämligen att få fram det mörka i bilden och heter mycket riktigt Dark Side - precis som i Star Wars.

Fast i Star Wars kunde man ju välja, här i november-Finland är det nog lika mörkt hur man än beter sig.

Sen så putsade jag bilden lite i Photoshop, tog bort en del småkrafs.

Katter är bra på att stirra

gör det gärna i timmar. Här är det grannens magnifika katt som stirrar på mig och katten Nos.

Fast sen när katten Tass kom fram från sitt gömställe under en bil, blev det snabbt slutstirrat.

Tre mot en, tänkte grannkatten kanske, det är bara för mycket - och så lunkade han iväg.

Klicka här eller på bilden för att börja det lilla bildspelet (fyra bilder)

Ett foto som jag först tänkte radera

jag gör ju mycket sånt nuförtiden. Men så hände något, kanske hittade jag tillbaka till den känsla som hade fått mig att vilja ta bilden? 

Men jag behövde hjälp för att göra det. Bläddrade bland Lightrooms förinställningar och hittade något som kallas Kreativ färg - Bleach Bypass och testade. Bilden blev blekare, som namnet antyder,  och kyligt blåaktig. Det gjorde en stor skillnad.

Nu använde jag inte den förinställningen, men det var den som fick mig att börja söka på nätet - presets lightroom winter frost...??

Oj, vad jag hittade mycket intressant! Kanske inte precis det som jag hade sökt efter, det fanns ingen förinställning för frost(!), men mycket annat användbart. Effekter som jag ofta har försökt att göra själv... och ibland har jag väl lyckats också, men då har jag arbetat i Photoshop och dessutom haft en riktigt turdag...!

Känner mig ödmjuk inför dem som har gjort alla dessa förinställningar...!

Som i dimma

Minns hur kallt det var, att jag var rädd att bli sjuk.

Men dimman var så vacker och jag hade stora förväntningar på mina bilder.  

Fast jag blev nog lite besviken, tror inte jag visade en enda bild från denhär ispromenaden. Bilderna var väl inte bra nog att kompensera för mina frusna fingrar och tår.

Men nu kan jag ändå känna en viss uppskattning, jag har ju för länge sedan glömt hur jag frös.

En annan sak som jag har glömt är att det faktiskt var nyårsafton, det var på nyårsafton 2010 som jag tog denhär bilden.

Som i dimma gick vi in i det nya året...  skulle man kanske kunna spetsa till det.

Någon hemma?

Ah, nu känns det extra trevligt att städa i fotoarkivet.

Förut kändes det lite som att jag är den enda som bryr mig, alla andra vill bara fota mera mera mera, men igår hörde jag Mattias på Moderskeppet säga att det är Zen(!), så nu vet jag att det jag har velat en längre tid är det enda rätta! :)


Silly me!

Det var förresten i Mattias' online kurs om Lightroom 4, som jag fick detta stärkande medhåll, rekommenderar den. Ja, inte bara för Zen-uttalandet då utan för att det är ett så trevligt sätt att bekanta sig med Lightroom.

Men här på bloggen kan det bli en hel del tillbakablickar nu. Dethär arkivfotot är t.ex. från januari 2011. Katten Tass är alltid pigg på att skaffa sig nya bekantskaper!

Min morgonpromenad idag

Snön är borta igen och det är väldigt mörkt, men ganska skönt att komma sig ut genast på morgonen. Vindstilla var det också och kanske lite dimma.

Klicka för att se de andra fyra bilderna