lördag 7 februari 2009

Synd om...

Såhär, ungefär, såg han ut, Tass, när jag släppte in honom för ett par dagar sedan. Han släpade sig uppför trappan, så magen nästan skrapade i. Något ynkligare har jag nog aldrig sett... Jag blev förfärad, vad har de gjort med dig...?! Ja, jag tyckte han såg skrämd ut, helt tillintetgjord... men så var det nog inte. Rädd var han kanske, men inte för att någon skulle ha gjort något, utan troligare för att han aldrig har varit sjuk förut, i alla fall inte på dethär sättet. Nästa dag mådde han fortfarande dåligt. Han var mycket lugnare än vanligt, rentav tillbakadragen, och när den andra katten ville leka med honom, så fräste han faktiskt. Kanske är det också så att dethär är en katt som är mycket bra på att uttrycka sig: Jag mår inte bra! Tyck synd om mig! Gissa om jag gjorde det?

Men idag gjorde han några helt överdådiga språng i luften, precis som han brukar!


Andra bloggar om: , , , , , , ,

3 kommentarer:

  1. qi8/2/09 13:53

    Åh. stackars Tass, jag tycker så synd om honom... kanske lite sent, nu när han gör krumsprång igen, men ändå!

    Vilken fin bild, de där korta benen som katter får när de är osäkra och rädda...

    Hoppas allt är bra med dig carulmare, med förkylning och så.

    SvaraRadera
  2. carulmare8/2/09 14:36

    Qi: Idag var det massor med snö, när vi gick ut. Katterna sprang och tumlade runt så snön yrde omkring dem. Mina små snömonster! De orkar inte så länge, men vilken utlevelse! De får mig att skratta högt varje gång!

    Jag hittade ingen mall, så bilden är ju fel, anatomiskt. Men jag tyckte att den var uttrycksfull ändå...

    SvaraRadera
  3. carulmare8/2/09 14:40

    Jo... ja. Förkylningen, den kommer tillbaka så fort jag anstränger mig lite...

    Annars mår jag bra... förutom allt möjligt! :)) Du då? Hoppas att du också har det bra, någorlunda... och förresten så blir det ju vår snart!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)