idagblev jag hotad till livet
tre gånger
gynekologen
gav remiss till skrapning
man skulle ta reda på
om jag har cancer eller inte
jag fick förtur
sköterskan
gav mig rådet
söka upp en privat läkare
om jag ville prata
psykiatrikern
talade om kalla fakta
- räkna bara med hjälp
för sådana problem
som psykiatrin känner till
det första hotet
mot mitt fysiska liv
tänker jag minst på
de andra hoten
vill jag också
sluta bry mig om
egentligen
är det ju så det är
livet är alltid hotat
Andra bloggar om: hot, hälsovård, livet, livshot, tankekorn
Åh... Jag hoppas det går bra. När ska du dit?
SvaraRaderaDet är sant att livet alltid är hotat, och samtidigt är det väldigt starkt. På samma gång, trots hot, oro. Hoppas du kan hitta en vila, och jag hoppas som sagt det går bra. Vill säga att jag tänker på dig.
Carullen, som det går till där borta i Finlandet. Kärnkraftverk och hot! Jag vet inte, men kanske kan du hoppas på att du blir dig själv, stark och enad, av alla hot. Ungefär om en syskon som slåss med varandra tills något hotar utanför familjen och vips så slåss de för varandra. All väl gång till dig!
SvaraRaderaMiranda: Den 19 mars.
SvaraRaderaDet behöver ju inte vara något. Jag har så många konstigheter i kroppen... och knoppen... så varför skulle inte också mensen uppföra sig underligt? :)
Fint att du säger att livet är starkt också. Det är ju precis lika sant.
Hej Bless! Long time no see!
Ja, usch! :) Folk är så rysligt... mänskliga av sig... på denhär sidan vattnet.
Vissa kommentarer hade jag gärna sluppit... men, i sanningens namn, jag fick faktiskt förståelse också. En hel del. Kanske måste det bara få knaka och spraka lite först? Jag tar ju upp ganska så heta frågor, genom de svårigheter som jag har.
Tack för välgångsönskning! Jo, det kan man hoppas på, att man lär sig att uthärda den osäkerhet som säkerligen hör till livet, med gott humör, helst. För det behövs kanske en känsla av ömhet, för allas vår skröplighet.
Hoppas detsamma för dig!
Blev lite nyfiken, har du psykiska problem som inte psykiatrin känner till att de finns? Hmm?
SvaraRaderaEller menade han att du bara kan få hjälp med sådant som du berättar om?
Ibland är jag lite trög. Skyller på att jag är ...nu tänkte jag skriva invandrare - men då låter det som att jag tycker invandrare är tröga.
Språkförbistring?
Anna: Inte konstigt om du ser flera tolkningsmöjligheter, när jag är så kortfattad. Det är nog din första tolkning som är den rätta.
SvaraRaderaJag menar ju att psykiatrin har missat en hel del. Den räknar inte med mänskors andliga behov. Det beror på, tror jag, att psykiatrin föddes i en tid, när mänskan ville bli fri från kyrka och religiöst... slaveri. Det var nödvändigt, då, men nu har vi en ny tid... och man skall inte slänga ut barnet med badvattnet. De andliga behoven finns fortfarande, kommer väl alltid att finnas. Mänskan måste ha ett förhållande till sitt eget liv, till sin existens. Men psykiatrin, överlag, verkar helt handfallen här.
Vidare tror jag att psykoser, och kanske andra psykiska sjukdomar också, har mycket med det andliga att göra.
När det gäller mig själv, så tänker jag mig att mina svaghetstillstånd och min knepiga hälsa kan ha med det andliga att göra. Psykosen gjorde något med mig, med min inre struktur, så att jag inte längre riktigt... kan uppföra mig som folk! :)
Min läkare kom med en lustig 'anklagelse' sist. Deprimerade brukar känna sig misslyckade, sade han. Det är kanske det viktigaste tecknet. Undermeningen var den att jag ger inte det intrycket. Så jag försökte förklara att visst 'vet' jag att jag har misslyckats med det mesta, det bara inte känns så...!! Jag hittade inte riktigt orden då, men jag har ju mer eller mindre slutat att känna på det sättet. Som en följd av psykosen.
Apropå språkförbistring. Jag gillar isländska, fast jag inte begriper ett dugg. Gillar bokstäverna och hur det låter. Förutom att jag är galen... så är jag också en stor romantiker. Kan egentligen inte begripa att ni talar isländska i vardagslag, säger saker som 'skicka chipsen' eller 'vad kommer på TV'. Jag tror att ni bara berättar sagor om vikingadåd och asagudar....! :)
Allt í lagi kæra Carulmare.
SvaraRaderaÞakka þér fyrir að útskýra þetta fyrir mér, ég skil þig alveg núna.
Skicka chipsen: réttu mér kartöfluflögurnar. :)
Och nu har jag lärt mig mina första isländska ord. :) Jag sökte på nätet och hittade de förklaringar som jag behövde. Ordet för chips är härligt. Förr sade man kartoffel på svenska också. Kartoffel...flagor eller ...flarn, skulle det väl bli på svenska.
SvaraRaderaHar du själv funderat på det jag skrev om, i fråga om psykiatrin?
Kära du - min äldste som brukar skämtsamt påpeka för mig att "det är livsfarligt att leva - för rätt som det är dör man"....
SvaraRaderaKram!
Nä nu blev du sådär djup igen;o)
SvaraRaderaÄr du så säker på att det är psykiatrins uppgift att ta hand om själen?
Jag är inte riktigt säker på vad som är vad, är själen = psyket?
Inkan: Din son har ju rätt. Vi vet att, men inte hur... Kram till dig också.
SvaraRaderaJag läste hos dig att du hade tagit paus från både bloggen och dig själv. Det lät så bra, så klokt. Att ta paus från sig själv också.
Anna: Vem tycker du skall ta hand om själen... för mänskor som inte är troende... och som kanske också behöver bli sjukskrivna, som en följd av sina själsliga svårigheter?
SvaraRaderaEn del sätter likhetstecken mellan själ och psyke. Andra använder själ på ett smalare sätt, som synonymt med andliga behov. Själv tror jag jag gör bådadera... kanske för att jag tycker om ordet själ. Jag hoppas väl att man skall kunna sluta sig till vad jag menar av sammanhanget... :o
Ovan gäller nog själ=andliga behov och svårigheter.
Du då, Anna? Kanske är du lika djup själv... eftersom du frågar så mycket! :)
Någon djuping är jag inte men jag grubblar förfärligt mycket.
SvaraRaderaKanske är det kärlek och känslor människor emellan som ska ta hand om trasiga själar, typ själ möter själ?
Och så blir det en liten bristsjukdom där när man är schizo och vill vara ensam med sig själv hela tiden.
Men jo, jag tror egentligen att själen och psyket är på något sätt ihopvävda och ordet själ är mysigare än psyke.
Fast av någon anledning så hänger ordet psyke ihop med det sjuka i mig.
Sitter här och softar i ett xanor -lugn, ett konstgjort lugn i brist på annat.
Skulle behöva lite carulmare - ro.
Gonatt.
Också jag söker lite carulmare-ro. :) Det är så svårt att ge sig själv tillåtelse att vila.
SvaraRadera