Ett skönt grönt fotografi: Gott, friskt, rikt, stor kraft... tror jag är inne på en dikt av Fröding... Fast något saknas på bilden. Bänken ser så oändligt ödslig och litet sorgesam ut. Förmodligen en katt. Eller två.
Nog ser det ut som den slingrande och vilt klättrande örten (en svensk lian...) humle, vars blad om höstarna både förför och förgyller. Visst är det som ett anslag, en poesins skimrande aura omkring ordet humle. Tänkte "humlepoesi" men då i detta sammanhang gick tanken vilse och hamnade hos Bebbe Wolgers som skrev mycket vackert om blommor och humlor.
Vet att i det riktigt gamla roslagen kokade skärgårdsfolket (gummorna antar jag) med andaktigt välbehag sitt egenhändigt plockade humlete. Annars är det väl som väsentlig ingrediens vid ölframställning humle är mest allmänt känt så viktigt att förr i världen var humleodling (Humleträdgården, Stockholm) påbjuden i lag (1442).
SÅ var det då. Det kan man taga en kylskåpssval pilsner på. Varsegod. Jag bjuder!
Ett par katter kunde nog passa bra där på bänken, lite varmt liv på kyrkogården, till och med i lummiga Malmö kan de kännas lite ödsliga.
Men kan det verkligen vara humle? Bladen verkar lite fransiga och dessutom har jag inte sett några bilder på rödfärgade humleblad. Själv gissade jag därför på rådhusvin eller Boston Ivy på engelska.
Fast lite kylskåpssval humledryck skulle jag ändå inte vilja tacka nej till! :)
Jag får återta humle som förslag. Du har rätt om dess blads färglöshet, kanske även vintergröna om de inte rent av ramlar med frostnätterna. Det måste kollas upp. Jo. Alla buskar och träd släpper nog sina blad ändå. Undrar vad jag gjorde på biologitimmarna i skolan en gång.
Har kikat på bilder på Rådhusvin - visst, det stämmer bättre. Ett härligt uppfriskande färgsprak. Intensivt rött på hösten är fint även om det är mångfalden av nyanser som smeker ögat allra mest. Men du verkar ändå lite tveksam. Det kanske är många snarlika arter inom det släktet. Är du en odlande människa? Planterar du själv klätterväxter? Rådhusvin - så lärde jag något nytt idag också. Tack för det!
Jag har även denna höst lärt mig den vackra och spännande busken Druvfläder. Kunskap ger råg i ryggen, glädjefnatt och smak på mera. Det är härligt med ny kunskap, guldkorn som glimmande silas genom sinnen och själ. Hej!
Där kunde man ju ligga och dra sig ett tag, eller vad tycker ni?
Ett skönt grönt fotografi: Gott, friskt, rikt, stor kraft... tror jag är inne på en dikt av Fröding...
SvaraRaderaFast något saknas på bilden.
Bänken ser så oändligt ödslig och litet sorgesam ut. Förmodligen en katt. Eller två.
Nog ser det ut som den slingrande och vilt klättrande örten (en svensk lian...) humle, vars blad om höstarna både förför och förgyller.
Visst är det som ett anslag, en poesins skimrande aura omkring ordet humle. Tänkte "humlepoesi" men då i detta sammanhang gick tanken vilse och hamnade hos Bebbe Wolgers som skrev mycket vackert om blommor och humlor.
Vet att i det riktigt gamla roslagen kokade skärgårdsfolket (gummorna antar jag) med andaktigt välbehag sitt egenhändigt plockade humlete.
Annars är det väl som väsentlig ingrediens vid ölframställning humle är mest allmänt känt så viktigt att förr i världen var humleodling (Humleträdgården, Stockholm) påbjuden i lag (1442).
SÅ var det då. Det kan man taga en kylskåpssval pilsner på.
Varsegod. Jag bjuder!
Hej Thord!
SvaraRaderaEtt par katter kunde nog passa bra där på bänken, lite varmt liv på kyrkogården, till och med i lummiga Malmö kan de kännas lite ödsliga.
Men kan det verkligen vara humle? Bladen verkar lite fransiga och dessutom har jag inte sett några bilder på rödfärgade humleblad. Själv gissade jag därför på rådhusvin eller Boston Ivy på engelska.
Fast lite kylskåpssval humledryck skulle jag ändå inte vilja tacka nej till! :)
Hej!
SvaraRaderaJag får återta humle som förslag. Du har rätt om dess blads färglöshet, kanske även vintergröna om de inte rent av ramlar med frostnätterna. Det måste kollas upp. Jo. Alla buskar och träd släpper nog sina blad ändå. Undrar vad jag gjorde på biologitimmarna i skolan en gång.
Har kikat på bilder på Rådhusvin - visst, det stämmer bättre. Ett härligt uppfriskande färgsprak. Intensivt rött på hösten är fint även om det är mångfalden av nyanser som smeker ögat allra mest.
Men du verkar ändå lite tveksam. Det kanske är många snarlika arter inom det släktet.
Är du en odlande människa?
Planterar du själv klätterväxter?
Rådhusvin - så lärde jag något nytt idag också. Tack för det!
Jag har även denna höst lärt mig den vackra och spännande busken Druvfläder. Kunskap ger råg i ryggen, glädjefnatt och smak på mera. Det är härligt med ny kunskap, guldkorn som glimmande silas genom sinnen och själ. Hej!
Nej, jag kan inte mycket om växter.
SvaraRaderaAntagligen är det mera så att jag när jag ser något som jag tycker väldigt mycket om då vill jag veta mers om det, plötsligt blir det viktigt.
Kanske är det så du också hittar dina guldkorn?
Genom att fotografera har jag ändå lärt mig lite lite mera om sånt som rör naturen.