tag:blogger.com,1999:blog-20490853.post2940542743503472632..comments2023-09-01T10:52:06.708+03:00Comments on carulmare : Om den första bokencarulmarehttp://www.blogger.com/profile/02895964934534840991noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-20490853.post-43313357408012964822006-11-26T11:05:00.000+02:002006-11-26T11:05:00.000+02:00Jag tror att det är likt det som jag känner ibland...Jag tror att det är likt det som jag känner ibland när böcker blir för jobbita och jag måste läsa slutet först. Så att jag vet att eller om de klarar sig/får det bra/utvecklar sig/finner ro. För det är som att jag inte står ut med den där oron. Kanske har jag nog med oror imig själv och behöver intellegenta medhårsböcker. Något intressantare än chick lit, men ändå något slags komplex feel good för uppmuntranAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-20490853.post-60730294653156985642006-11-24T23:38:00.000+02:002006-11-24T23:38:00.000+02:00Intressant kommentar, särskilt med tanke på hur ja...Intressant kommentar, särskilt med tanke på hur jag har skrivit denhär boken. :) <br /><br />Först försökte jag bara berätta, från början och till slut - men det klarade jag ju inte. Det blev för otäckt. Så därför började jag från slutet, från en nutid där mina huvudpersoner har det ganska bra. De har inte bara överlevt utan också uppnått ett visst sinneslugn. Jag behövde att nuets personer skulle finnas med och liksom beskydda sig själva i det förflutna. <br /><br />Blev dethär begripligt? Jag har faktiskt ingen aning...carulmarehttps://www.blogger.com/profile/02895964934534840991noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-20490853.post-91653795837269711322006-11-24T20:57:00.000+02:002006-11-24T20:57:00.000+02:00Jag menar att jag behöver veta att slutet är där o...Jag menar att jag behöver veta att slutet är där och ibland måste jag läsa slutet mitti alltihopa. Det blir för mycket oro annars, men det är inte alltid så:) Men utan at jag kan se slutet på en bok drar den runt i mig för mycket.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-20490853.post-30786711002938077402006-11-24T13:04:00.000+02:002006-11-24T13:04:00.000+02:00Hur menar du, Ukka? Menar du att du alltid läser s...Hur menar du, Ukka? Menar du att du alltid läser slutet först...? För trygghetens skull? <br /><br />Eller... det handlar kanske bara om känsliga texter, sådana som du känner på dig skulle kunna såra på något sätt, om de inte skrivs på rätt sätt...? Är det så du menar?carulmarehttps://www.blogger.com/profile/02895964934534840991noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-20490853.post-2110467152024910232006-11-24T10:34:00.000+02:002006-11-24T10:34:00.000+02:00Jag blir faktiskt riktigt nyfiken, men akut felpla...Jag blir faktiskt riktigt nyfiken, men akut felplanering och slutneuros, som innebär att jag måste se slutet på en text för att klara av att läsa den, gör att jag väntar.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-20490853.post-44079556348448648222006-11-20T11:31:00.000+02:002006-11-20T11:31:00.000+02:00Tack Inkan! Tänker du på språket då - eller innehå...Tack Inkan! Tänker du på språket då - eller innehållet...? Ja, jag blir smickrad av både och...! :) <br /><br />Mest tycker jag kanske om när någon känner igen sig, känner sig personligt berörd av det jag skriver. Jag tror nästan att läsaren behöver vara det för att orka hänga med. Denhär fokuseringen på känslor som jag har är ju ganska speciell och upplevs kanske som tung - eller vad tycker du? <br /><br />Dethär snuttskrivandet har säkert också sina sidor. Jag kan förstå att det nästan är omöjligt att hålla tankarna samlade med så korta och oregelbundna stycken.carulmarehttps://www.blogger.com/profile/02895964934534840991noreply@blogger.com